Ligger till grund för bygglov

Detaljplanen innehåller bestämmelser om hur marken får bebyggas och vad den ska användas till. I detaljplanen prövas platsens lämplighet och hur konsekvenserna av ett nytt sjukhus ska hanteras på platsen. Detaljplanen kommer sedan ligga till grund för beslut om det bygglov som Region Kronoberg måste söka inför byggnation.

Detaljplanen är en del i det stora utvecklingsarbete som ska leda fram till ett sjukhusområde som är nära kronobergaren. Målet är att sjukhuset ska vara lättillgänglig, att lokalerna skapar förutsättningar för oss att ge bästa möjliga vård med patienten i centrum och att kronobergarna ska vara delaktiga i processen.

Vad händer sedan?

  • Under våren 2021 kommer Växjö kommun att skicka ut ett nytt förslag på så kallad granskning då synpunkter återigen kan lämnas på förslaget.
  • Detaljplanen ska antas av kommunfullmäktige senast i november 2021.
  • Slutligt beslut om investering av ett nytt akutsjukhus fattas av Region Kronoberg tidigt 2022.

Mer om detaljplanen

Mer om detaljplanen hos Växjö kommun

  • Du har redan röstat!
blå linje sjukhus

Åtgärdsvalsstudien görs för att alla aktörer tillsammans ska få en helhetsbild och hitta hållbara förslag på åtgärder.
Åtgärdsvalsstudien tar hänsyn till trafikslag, typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska vara kostnadseffektiva och bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Nyttan med tidig dialog
Tidig dialog leder till delat ansvar och samsyn kring tänkbara lösningar. I samverkan mellan flera aktörer kompletterar vi varandras kunskaper och erfarenheter. Genom att analysera problemen noggrant har vi större möjlighet att skapa synergieffekter i transportsystemet.

Åtgärdsvalsstudien för projektet beräknas vara klar under kvartal ett 2021.

  • Du har redan röstat!
blå linje sjukhus

Lokaliseringsutredningar

Region Kronoberg har sedan tidigare tagit fram en lokaliseringsutredning. Växjö kommun har tagit fram en kompletterande lokaliseringsutredning.
Lokaliseringsutredningarna tar upp lämpligheten för tomten i Räppe jämfört med andra placeringar i närheten av Växjö stad. Den kompletterande utredningen ger en fördjupande och bredare syn av platsen.

Åtgärdsvalsstudie

Arbetet med åtgärdsvalsstudie för sjukhusområdet pågår och beräknas vara klar i slutet av februari 2021.

Parkering- och cykelutredning

Arbete pågår med utredning för att kunna definiera behov och placering av till exempel parkeringsytor för cyklar och bilar.

Gestaltningsprogram

Arbetet med att ta fram ett gestaltningsprogram för området har påbörjats, där bland annat en byggnadsantikvarie ska bistå i arbetet för att kunna koppla till riksintresse kulturmiljö på ett bra sätt.

Bullerutredning

Bullerutredningen kommer att uppdateras. Bullerutredningen analyserar vilka behov av bullerdämpande åtgärder som krävs.

Kollektivtrafikutredningen

Hur ska vi ta oss till sjukhuset? Utredning pågår för att se över hur kollektivtrafiken kan planeras. Målet är att hålla ner biltrafiken och få fler att åka buss och tåg.

Delning av detaljplanen inför granskning
På grund av den komplexitet som finns på planområdets västra sida kommer detaljplanen att delas i en östra och en västra del inför granskningen. Detaljplanen för den östra sidan, där det nya sjukhuset ska ligga, kommer att gå ut på granskning i april.

Den västra sidan kommer att hanteras som en egen detaljplan. Det gör att vi kan ha en ännu bättre dialog med berörda fastighetsägare. En preliminär tidplan för detaljplaneprocessen för den västra sidan kommer att tas fram inom kort.

  • Du har redan röstat!

Kommunstyrelsen har beslutat att utreda vilka effekter en eventuell flytt kan få för handel, näringsverksamhet och kulturevenemang i centrala Växjö.

Utredningen ska även:

  • se över de utvecklingsmöjligheter som skulle kunna uppstå för staden om sjukhuset i Räppe blir verklighet.
  • ta fram förslag på åtgärder som kan vidtas för att Växjö centrum ska fortsätta utvecklas och dra nytta av de möjligheter som en eventuell flytt kan innebära.
  • visa på vad nuvarande sjukhusområde bör innehålla för verksamheter efter en eventuell flytt.

Utredningen ska göras i nära samverkan med Region Kronoberg, näringsidkare, fastighetsägare och verksamheter som finns i centrala Växjö. Utredningen ska vara klar och presenteras innan eventuellt investeringsbeslut i nytt akutsjukhus tas under 2022.

Läs mer om uppdraget på www.vaxjo.se

  • Du har redan röstat!

Vad händer nu?

Just nu analyserar vi, tillsammans med Växjö kommun, de synpunkter som kommit in och som sammanställs i en så kallad samrådsredogörelse. Där beskriver Växjö kommun om och i så fall hur de olika synpunkterna kommer att tas om hand och hur planen ska justeras. Under januari och februari kommer utredningar att revideras och ett nytt förslag på detaljplan kommer att arbetas fram.

Målet är att skicka ut ett nytt förslag på så kallad granskning i mitten av april 2021. Då får invånare, företag, föreningar och myndigheter en ny möjlighet att tycka till om förslaget. Efter granskningen görs de sista justeringarna innan politiska beslut. Det slutligen beslutet är beräknat att ske i november 2021.

Vidare arbete med synpunkterna

Vi ser nu, tillsammans med Växjö kommun, över inkomna synpunkter.

Nedan kan du läsa en del av de synpunkter som kommit in och planerna att arbeta vidare med synpunkterna.

Platsen i Räppe

Flera av de synpunkter som kommit in handlar om varför just Räppe valts ut som lämplig plats för det nya sjukhuset.

Valet av plats grundar sig i den förstudie och lokaliseringsutredning som togs fram under 2019/2020. I lokaliseringsutredningen analyserades sex olika platser runt om i Växjö. Utifrån kriterier såsom närhet för Kronobergarna, tillgänglighet till riksvägarna, tillgänglig yta och byggbarhet var det Räppe som visade sig vara den plats som bäst svarade upp mot kriterierna.

Lokaliseringsutredningen

Växjö centrum

En del synpunkter handlar om vad som ska hända med Växjö centrum om lasarettet flyttar. Det finns en oro att det ska påverka Växjö centrum negativt.

Växjö kommun kommer i början av 2021 att ta upp till beslut om att tillsätta en utredning som ska titta på konsekvenserna för centrumhandeln och utreda vilka möjligheter och effekter det blir för centrum om planerna förverkligas.

Trafiken

Det har även kommit in synpunkter gällande trafikbelastning och om den föreslagna nya anslutningen från Bergsnäsvägen till sjukhustomten, under riksväg 23.

Under hösten har flera nya utredningar tagits fram. De har bland annat analyserat trafikplatsens utformning, stationens placering och hur området ska försörjas med kollektivtrafik. Dessa är viktiga underlag för att kunna göra bullerutredningen för att se hur ny och gammal bebyggelse ska skyddas från för höga nivåer.

Hänsyn till kulturvärden

Hur det nya sjukhuset kan anpassas till platsen och hur det ska se ut är en fråga som kommit.

Länsstyrelsen har i sitt yttranden sagt att detaljplanen måste tydliggöra hur den är anpassad till de kulturmiljövärden som finns, bland annat avseende byggnadshöjd och byggnadsvolym. Regionen och Växjö kommun kommer tillsammans ta fram ett översiktligt gestaltningsprogram för det nya sjukhuset. Gestaltningsprogrammet kommer hantera både sjukhusbyggnaden och dess utemiljö samt park- och naturmark som finns runt Helige å.

Beslut om investering för ett nytt sjukhus beräknas tas i början av 2022. Det är först då som utredningen kan starta för hur befintlig tomt, vid Växjösjön, kan utvecklas.

  • Du har redan röstat!
Program för Teknisk Standard pts 2 520x292 Riktlinjer Tekniska krav typrum

Program för Teknisk Standard (PTS)

PTS fokuserar på att stödja tidigt i byggprojekten och är en hjälp att göra rätt redan från början. Med PTS säkerställer vi vårt kravställande och blir tydliga med vilken standard våra vårdlokaler ska utformas efter.
Vi begränsar risken för kostsamma ändringar i produktionskedet (byggskedet) om kravställandet i projekteringsskedet är tydligt.

I PTS, som kan liknas vid ett uppslagsverk, finns regelverk som är nationella, regionala eller sektorsgemensamma. Det vill säga det som skapar förutsättningar för att åstadkomma rätt produkt. Som till exempel att en vårdcentral blir en vårdcentral som uppfyller regionens behov och krav och att varje byggnation och renovering i våra lokaler utförs på ett sätt som är långsiktigt hållbart utifrån olika perspektiv, t ex hållbarhet.

Sedan 2004 har PTS utvecklats årligen för att idag innehålla ett stort samlat kravbibliotek. Det innehåller lösningar av teknik och miljö som ser till att myndigheters krav uppfylls samtidigt som det säkerställer att vårdens behov av ändamålsenliga lokaler tillgodoses.
I Program för Teknisk Standard finns de vanligast förekommande rumstyperna inom Sveriges hälso- och sjukvård, såsom till exempel vårdrum, operationssalar och undersökningsrum.
Utrymmen beskrivs avseende krav på funktion, inredning/utrustning och ytskikt.

PTS Forum är ett nationellt nätverk där anslutna regioner samverkar kring standarder för vårdbyggnader. Träffar anordnas för att utbyta erfarenheter, diskutera förbättringsområden och benchmarking kring olika fackområden. Här fångas också de senaste trenderna för att utveckla vårdbyggandet i Sverige.

  • Du har redan röstat!
Skärmklipp av webbplatsen nyttsjukhus.se

I tidslinje kan du ta del av information och följa projektets framfart och utveckling – bakåt i tiden, nu och framåt.

I menyn längst upp till höger finns också information samlat om de olika områden som ingår i projektet som till exempel vård, service, trafik, bygg och utrustning.

“Webbplatsen ska ge besökaren en helhetsbild av detta stora komplexa projekt. Förhoppningsvis kan det skapa förståelse och engagemang för projektet. En annan viktig del är att webbplatsen ger oss bättre förutsättningar att ha dialog med invånarna”, säger Stefan Lundin, projektchef.

Med olika funktioner såsom digitala enkäter och kommentarsfunktioner får vi bättre möjligheter att lyssna in invånarnas behov. Samtidigt får besökaren möjligheter att bidra i utvecklingen.

Välkommen

  • Du har redan röstat!

Detta är frågor som projektet arbetar med att utreda just nu, med Ulla Wigberth Tholen som projektledare för vårdinnehållet.

Regionen arbetar just nu med omställningen till nära vård. Vilket bland annat innebär att hälso- och sjukvården ska förändras. Mer vård ska bedrivas i öppna och flexibla vårdformer oavsett var du befinner dig.

Omställningen till nära vård är en kulturell resa för både medarbetare och invånare. Som patient ska du känna dig trygg med att få vård när du behöver det. Du ska bli medskapare i din egen vård men det kommer också att innebära nya sätt att söka och ta del av hälso- och sjukvård.

Som medarbetar kommer du att vara en viktig del i helheten runt patienten. Våra arbetssätt kommer att förändras och det kommer att vara ett tydligare samarbete över verksamhets- och organisationsgränserna.

Man har utsett delprojektledare på varje klinik som tillsammans med övrig personal ska dokumentera nuläget, vilka samband man behöver och var man behöver placeras på det nya sjukhuset. I arbetet ingår det också att ta fram analyser över demografi och prognoser för vårdbehovet.

Pandemin har påverkat arbetet

Pandemin har inneburit förändringar, till exempel dialogen med patientföreningar och medborgare, men den har också gett nya insikter.

“Vi har en större medvetenhet om vad vi kan drabbas av. Pandemin har också gett oss mer erfarenhet bland annat inom intensivvården– även om man önskar att vi sluppit det”, menar Ulla Wigberth Tholén.

I det politiska underlaget för arbetet står att man ska prioritera en- och tvåbäddsrum.

“Som det ser ut så kommer projektkontoret att föreslå enbart enbäddsrum. Sen får vi se vad politikerna säger.”

Nya sjukhuset: Svårt att sia om framtidens vårdbehov, smp.se

  • Du har redan röstat!

“Det är ganska väntade synpunkter och inget som har tagit oss på sängen, säger Kristina Thorvaldsson som är kommunens projektledare för det nya sjukhuset

Yttrandet tar bland annat upp byggnadshöjden. Den mest kompakta delen av sjukhusbygget är tänkt att ha åtta våningar och en helikopterplatta på taket, en höjd på runt 40 meter. Det ifrågasätter länsstyrelsen som anser att ”byggnadshöjden behöver sänkas” för att minska störningarna på kulturmiljön.

“Regionen har ett pågående arbete med att försöka trycka ner byggnadshöjden. Det är i mångt och mycket en industribyggnad för vårdverksamhet så det finns en begränsning i hur mycket man kan anpassa en sådan här byggnad. Men vi ska se över alla möjligheter som finns för att tillgodose de synpunkter som länsstyrelsen har”, säger Kristina Thorvaldsson.

Länsstyrelsen bevakar:

  • Påverkan på kulturmiljön av riksintresset
  • Riksväg 23
  • Dagvatten
  • Förorenad mark
  • Översvämning
  • Buller
  • Väg med farligt gods
  • Strandskydd

Länsstyrelsen om nya sjukhuset i Räppe: ”Byggnadshöjden behöver sänkas”, smp.se

  • Du har redan röstat!

Inom flertalet av de verksamheter som studerats kommer kapacitetsbehovet öka. Detta kommer att kräva förändrade arbetssätt. Mest förväntas behovet att öka inom akutmottagningen (ökning med 58 procent år 2040).

En viktigt aspekt i värderingen av denna fakta är att framtidsprognoserna utgår från dagens förutsättningar. Det vill säga att vi bedriver vård på samma sätt som idag och att vi inte förändrar strukturerna i vården och våra arbetssätt.

Detta betyder självklart inte att vi ska fortsätta bedriva vård på samma sätt i framtiden. Vad analysen tydligt visar är snarare att vi måste förändra strukturer och arbetssätt för att vi ska kunna erbjuda en god sjukhusvård i framtiden. Detta kommer att vara ett viktigt underlag för vidare arbete med hur vi ska utveckla och förändra arbetssätt och flöden för att möta framtidens vårdbehov, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Roger O Nilsson.

Vägen fram handlar om att ställa om till nära vård, och det berör hela hälso- och sjukvården. Inflödet till akuten kan till exempel minskas genom att vi kan göra mer i hemmet med stöd av digitala verktyg eller på vårdcentralen.

Kompletterande utredningar av kapacitetsbehov med hänsyn till bland annat säsong och överbeläggningar kommer att tas fram och presenteras i kommande analys.

  • Du har redan röstat!
Flygbild över området i Räppe

Detaljplanen (pdf) för tomten i Räppe, där det nya sjukhuset i Växjö är tänkt att byggas, är ute på samråd. Parallellt arbetar Region Kronoberg med utvecklingen av fastighetsplanen (pdf).

Fastighetsplanen visar på vilka möjligheter samt begränsningar som tomten i Räppe ger för byggnader, trafik och försörjning och eventuella framtida tillbyggnader, förklarar projektchef Stefan Lundin. 

I planen ser man över hur och var man på bästa sätt placerar en sjukhusbyggnad men även omgivningarna och vägarna dit. Trafiklösningarna är viktiga när det gäller bil, buss, tåg, fotgängare och cykel.

I fastighetsplanen har vi bland annat sett över hur vi kan främja cyklandet till det nya sjukhuset.  Dagens sjukhusområde ligger i centrum och det är många i personalen som tar cykeln till arbetet. I planen har vi inkluderat förutsättningarna för att undvika att fler väljer att ta bilen om sjukhuset placeras längre från centrum, säger Stefan Lundin.

Under året har det genomförts ett antal utredningar inom bland annat:

  • arkeologi
  • natur- och kulturvärden
  • riksintresset Bergkvaragård
  • trafik
  • betongfabriken
  • flyget
  • översvämningar
  • buller
  • dagvatten
  • miljökonsekvens

Underlaget från utredningarna inkluderas i fastighetsplanen och ger en bra grund för att vidare planera det fortsatta arbetet med det nya akutsjukhuset i Växjö.

  • Du har redan röstat!

Tanken är att det ska vara klart i början av 2021 vem som blir entreprenör och som sedan ska vara på plats i mars.

*Generalentreprenad är en upphandlingsform (till skillnad från total- respektive utförandeentreprenad som är entreprenadformer). Upphandlingsformen generalentreprenad innebär att beställaren upphandlar en entreprenör, “Generalentreprenör”. Den upphandlade generalentreprenören kan sedan i sin tur upphandla underentreprenörer vid behov.

  • Du har redan röstat!

I planen som presenteras finns det utrymme för en vårdbyggnad på drygt 100 000 kvadratmeter i 8 våningar, det skapas en grön natur- och parkmiljö runt Helige å och förslaget innehåller även vad som krävs för att hantera beräknade trafikflöden till och från det nya akutsjukhuset.

Ligger till grund för bygglov

Detaljplanen innehåller bestämmelser om hur marken får bebyggas och vad den ska användas till. I detaljplanen prövas platsens lämplighet och hur konsekvenserna av ett nytt sjukhus ska hanteras på platsen. Detaljplanen kommer sedan ligga till grund för beslut om det bygglov som Region Kronoberg måste söka inför byggnation.

Detaljplanen är en del i det stora utvecklingsarbete som ska leda fram till ett sjukhusområde som är nära kronobergaren. Målet är att sjukhuset ska vara lättillgänglig, att lokalerna skapar förutsättningar för oss att ge bästa möjliga vård med patienten i centrum och att kronobergarna ska vara delaktiga i processen.

Vad händer sedan?

  • Efter samrådet kommer förslaget att arbetas om utifrån de synpunkter som kommit in.
  • Under våren 2021 kommer Växjö kommun att skicka ut ett nytt förslag på så kallad granskning då synpunkter återigen kan lämnas på förslaget.
  • Detaljplanen ska antas av kommunfullmäktige senast i november 2021.
  • Slutligt beslut om investering av ett nytt akutsjukhus fattas av Region Kronoberg tidigt 2022.

Mer om detaljplanen

Mer om detaljplanen hos Växjö kommun

  • Du har redan röstat!
lokaliseringsplan-520x292

Växjö kommun genomförde i februari 2019, på uppdrag av Region Kronoberg, en översiktlig analys över lämpliga tomter för ett nytt akutsjukhus. Analysen baserades på kriterier som Region Kronoberg definierade.

Växjö kommun tog fram sex olika platser i Växjö stads närhet som helt eller delvis uppfyllde satta kriterier:

  • Södra Fylleryd
  • Nylanda verksamhetsområde
  • Räppe
  • Brände Udde
  • Väster om Bäckaslövsområdet
  • Väster om f.d. Ica-lagret

Utifrån resultatet fattades ett inriktningsbeslut i maj 2019 att fortsätta utreda alternativet med nytt sjukhus på annan plats än nuvarande CLV.

Mer om motiven till ett nytt sjukhus, kriterierna, jämförelsen mellan olika lokaliseringar och varför rekommendationen är att Räppe är mest lämpad av de olika alternativen till plats finns att läsa i Lokaliseringsutredningen.

  • Du har redan röstat!

Program och medverkande

Punkter ur programmet:

  • Om bakgrund och inriktningsbeslutet att bygga ett nytt sjukhus
  • Utveckling av staden
  • Så genomför vi projektet
  • Vårt nulägt

Medverkande:

  • Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande
  • Martin Myrskog, regiondirektör
  • Stefan Lundin, projektchef Region Kronoberg
  • Kristina Thorvaldsson, projektledare Växjö kommun
  • Moderator: Sara Norrby Wallin
  • Du har redan röstat!

Ett nationellt riktvärde för en rimlig nyttjandegrad av vård- och mottagningsrum är 40 procent. Nyttjandegraden på regionens två sjukhus är just nu 37 procent för dagvårdsrum och 23 procent för mottagningsrum. Under analysarbetet står det också klart att heldygnsvården behöver anpassas till 90 procents beläggning för att garantera patientsäkerheten.

“Jag är övertygad om att vi kan förfina vår produktions- och kapacitetsplanering ytterligare och nå det nationella riktvärdet. Det skulle innebära att vi behöver färre dagvårdsplatser och mottagningsrum, vilket i sin tur frigör värdefull yta i det nya sjukhuset för till exempel enkelrum, säger Roger O Nilsson, hälso och sjukvårdsdirektör.”

  • Du har redan röstat!
Flygbild över området i Räppe

Beslutet gäller tomten Räppe 7:3 (fotbollsplanerna) och tomten 2:1 (västra sidan – stärkelsefabriken). Vi har tidigare köpt tomten Rimfrosten (Wesselstomten).

“Vi har haft en bra dialog med Växjö kommun. Det känns bra att tomtköpet är klart och att vi nu kan fortsätta planera för framtidens sjukhus i Räppe”, säger Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande.

Tillgång till tomten beräknas till januari 2022 men arbetet med detaljplanen har redan startat tillsammans med Växjö kommun.

  • Du har redan röstat!

Projektledare för vårdens innehåll, Ulla Wigberth Tholén, håller samman delprojektledarnas arbete.

–Några kliniker har påbörjat sitt arbete men flera kliniker har ingen delprojektledare på plats ännu. Vi har som mål att dessa tjänster ska vara tillsatta i september, berättar Ulla.

Viktig länk mellan projektet och verksamheten

Delprojektledarens arbete kommer uppta olika mycket tid, beroende på klinikens storlek och komplexitet.

Delprojektledarens uppgift är att
•samverka med projektledningen och sin klinik.
•vara en viktig kommunikationslänk mellan verksamhet och projektledning.
•kartlägga nuläge och definiera förändrings- och förbättringsområden.
•bistå med kunskap till utredningar och framtida vårdinnehåll.
•vara delaktig i lämplig placering för verksamheten.
•vara delaktig i detaljplaneringen.

Den första uppgiften för delprojektledaren är att tillsammans med medarbetare på kliniken beskriva nuläge och flöden. Klinikerna ska bilda arbetsgrupper som får arbeta intensivt under resterande 2020 fram till 2022. Även efter det kommer arbetsgrupperna finnas kvar och vara betydande i flera år framöver.

–Klinikernas input är viktig för att det ska kunna bli det utvecklingsprojekt som vi önskar. Det handlar inte om att flytta nuvarande sjukhus till en annan plats. Vi behöver svara på frågor utifrån framtidens vård 2030, vad nära vård betyder för kliniken och vad av vården som kan digitaliseras, berättar Ulla.

Arbetet med vårdens innehåll sker tillsammans med en vårdkonsult som under hösten ska leverera siffror och volymer för att ge oss rätt dimensioner, t ex hur många vårdplatser som vi kommer att behöva i framtiden.

  • Du har redan röstat!
  • En så kallad skalbyggnad arbetas fram. Det handlar kortfattat om att få fram en struktur över sjukhuset anpassad till tomten.
  • Vi utreder möjligheten till ett parkeringsdäck, hur stor plats kan den ta på tomten, utbredning och höjd, för att på så sätt få fram antal möjliga p-platser. Parkeringen bör finnas i anslutning till entrén men inte vara skrymmande.
  • Teknikbyggnadernas storlek och placering på tomten utreds.
  • Ambulansstationens storlek och placering på tomten utreds.
  • Tomtanalys pågår för att se vilken yta som finns kvar efter avräkning av byggnader, vägar, säkerhetsavstånd etc.
  • Du har redan röstat!

– Det är redan många tankegångar som väckts som vi får ta hand om under resans gång, säger han.

– Om man bygger rätt så kan man göra om hela avdelningar till infektionsavdelningar. Det är sånt vi får utreda som följd av det här.

Att bygga rätt kan i sammanhanget innebära att man bygger en sluss med dubbla dörrar in till avdelningen och att ventilationssystemet anpassas i autonoma system och med rätt tryck så att man inte sprider smitta. Enbäddsrum gör det också enklare vid smittspridning.

Erfarenheter av pandemin påverkar nya sjukhuset, smp.se

  • Du har redan röstat!

Just nu utreder projektet följande punkter:

  • Omfattning av transporter till och från sjukhuset – såsom ambulanser, serviceresor och godstransporter
  • Hur man kan trafikera med olika färdmedel – cykel, bil, buss och tåg
  • Markförutsättningarna – till exempel ytprövning av vad marken tål
  • Mediaförsörjningen – el, vatten, värme, kyla och IT
  • Behovet av och möjligheter för olika servicefunktioner

“Vi har precis tagit del av Växjö kommuns översvämningsanalys som visar att det inte finns någon risk för översvämning där vi placerar själva sjukhuset” berättar Stefan Lundin.

  • Du har redan röstat!

Så här i projektets tidiga skede kändes det viktig att samlas för att dela de möjligheter och utmaningar som vi ser, och även våra förväntningar, säger Ulla Wigberth Tholén, projektledare för vårdens innehåll på det nya sjukhuset.

Ett tillfälle att tänka nytt och utveckla verksamheten – att förverkliga delar i den nära vården, förbättra logistik och flöden samt att skapa attraktiva miljöer är några av de möjligheter som lyftes. Utmaningar är exempelvis dimensionering, att hålla budget, att begränsa och hantera många viljor.

Förväntningar finns till exempel på smart teknik, att sjukhuset blir flexibelt och hållbart, att det anpassas både för patienters och medarbetares behov och att byggnaden ger goda förutsättningar för verksamhetsöverskridande samarbete.

När man bygger ett nytt sjukhus handlar det såklart mycket om ytor, flöden, utrustning och annat praktiskt som behövs för att kunna bedriva verksamhet. Men det jag framför allt tar med mig ifrån denna dag är de mjuka värden som ger upplevelsen och som också är oerhört viktiga för läkandet och trivseln, berättar Ulla Wigberth Tholén.

  • Du har redan röstat!
Porträtt av projektchef Stefan Lundin

Projektchefens uppdrag är att ha det sammanhållande ansvaret för projektet. Samt att leda projektledningskontoret bestående av resurser i form av ekonomi, uppföljning, utredning, administrativt stöd samt projektledare för respektive delprojekt.

Sjukhus är komplexa och teknikintensiva byggnader och synsättet kring hur man anpassar byggnader efter vårdens behov intresserar mig. Nu ser jag mycket fram emot att få jobba med ett sjukhusbygge på hemmaplan, säger Stefan Lundin.

  • Du har redan röstat!

Analysen omfattar all hälso- och sjukvårdsverksamhet och innehåller fakta för tidsperioden 2009 till 2018 och en prognos fram till år 2033.

Hittills har det totala antalet vårddagar minskat med 25 procent och prognosen framåt går i samma riktning. Tittar vi däremot på vilken typ av besök, så ser vi att hittills har antalet dagsjukvårdsbesök ökat med hela 53 procent och antalet besök till övrig mottagning med 24 procent. Även denna utveckling beräknas fortsätta, säger regiondirektör Martin Myrskog.

Enligt Martin Myrskog ringar kartläggningen in behovet av att hälso- och sjukvården ställer om till nära vård.

Omställningen innebär att mer sjukvård ska erbjudas utanför sjukhusen i öppna vårdformer, till exempel på vårdcentraler och i hemmiljö.

  • Du har redan röstat!

Nya hus – med gamla lösningar

Det nya hus, som var en del av alternativet till ett nytt sjukhus, skulle kopplas samman till det befintliga huset som idag rymmer akuten. Den byggnaden är uppförd under en tid med helt andra krav på hur högt det ska vara i rummen. Det hade gjort att vi behövt anpassa det nya huset efter det och landat i att vi hade fått nya 1980-talshus till 2020-talspriser. Vidare hade fler hus rivits och byggts ihop i en kedjereaktion på samma sätt.

P-platserna

Parkeringsproblematiken kring Växjö lasarett har varit ett pågående bekymmer i decennier. I planen för att vidareutveckla befintligt sjukhus hade man lyckats skapa fler parkeringsplatser i underjordiska garage. Men fastighetschefen frågade sig hur länge vi tror att MSB (myndigheten för Säkerhet och Beredskap) skulle tillåta att man kör ner med bilar i ett garage under en vårdbyggnad med samhällsviktig verksamhet i. Det finns exempel i landet där man byggt ett underjordiskt garage men som man aldrig tagit i drift av den anledningen. Det skulle dessutom vara en väldigt dyr lösning.

Bygga nytt under pågående operation

Det skulle vara besvärligt att under de kommande 30–50 åren riva, spränga, borra, gräva och bygga upp igen på ett område där kronobergarna samtidigt fick avancerad vård. Det hade lett till att vi varit tvungna att stänga verksamheter i perioder och hitta ersättningslokaler.

Ekonomin

Att bygga kostar men att riva är om inte lika dyrt så i alla fall en tung post i kalkylen. Fastighetschefen tog fram en siffra för vad ett färdigbyggt och renoverat sjukhus skulle kunna ha kostat i 50 år framåt och kände att det var klokt att fundera på vad vi skulle kunna göra för den pengen om vi inte skulle bygga ut sjukhuset.

Vändningen –därför byggs ett nytt sjukhus, smp.se

 

  • Du har redan röstat!

– När man renoverar så anpassar man verksamheten efter lokalerna och när man bygger nytt så anpassar man byggnaden efter verksamheten”, säger regionrådet Mikael Johansson (M) och kallar dagens beslut modigt.

Nu kommer regionen inom kort tillsammans med Växjö kommun se över hur regionen kan köpa aktuell tomt.

– Idag är det dags för oss att vara modiga, vi kunde fortsatt i de redan uppkörda hjulspåren och ingen hade ifrågasatt det”, säger Mikael Johansson.

Protokoll från Regionsfullmäktige 20190529

  • Du har redan röstat!
Förstudie april 2019

Under 2018 arbetades en fastighetsutvecklingsplan fram för Centrallasarettet Växjö (CLV), där fastigheternas byggnadsstatus beskrevs ur ett 30 års perspektiv.

Vid samma tidpunkt var det aktuellt att fatta beslut om L-huset, en investering beräknad till 1,2 miljarder kronor. För att kunna säkerställa rätt beslut inför framtiden fanns det skäl att värdera en fortsatt utveckling av CLV i förhållande till möjligheten att bygga ett nytt sjukhus.

Befolkningsutvecklingen

En viktig aspekt att ta hänsyn till är befolkningsutvecklingen och det framtida vårdbehovet. I Kronobergs län bor cirka 200 000 personer. Länet har haft en hög befolkningstillväxt och tillväxten förväntas fortsätta. Prognoser visar att en större andel av befolkningen kommer att befinna sig i vårdintensiv ålder framöver, vilket beror på att andelen personer 85 år och äldre ökar. Historiskt har sjukvården, tack vare den medicinska utvecklingen – med nya läkemedel och nya behandlingsalternativ, kunnat hantera ett förändrat vårdbehov. För att kunna möta framtida behov förutsätts att sjukvården fortsätter ta del av och implementerar den utvecklingen som sker.

Ekonomi

Den ekonomiska jämförelsen mellan alternativen har gjorts över tidsperioden 2019-2050. Jämförelsen visar att kostnaderna ökar oavsett alternativ jämfört med 2018 års kostnadsläge. Den totala investeringen för alternativet: CLV kvar på befintlig tomt är beräknad till 5,1 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 0,4 mdr kronor för rivning och provisoriekostnader. Den totala investeringen för alternativet: nybyggnation på ny tomt är beräknad till 4,9 miljarder kronor inklusive tomt. Sammanlagt är den beräknade kostnaden 180 mnkr lägre för alternativet: CLV kvar på befintlig tomt, men den totala investeringen är 210 mnkr större fram till år 2050.

Känslighetsanalys

I beräkningarna har även en känslighetsanalys genomförts för båda alternativen. I känslighetsanalysen har 10 000 kvm lagts till och en fördyring med 5 000 kr/kvm vid nyproduktion. Utöver det har det lagts till en fördyring för renovering i alternativet: CLV kvar på befintlig tomt.
För alternativet nybyggnation krävs en ny tomt. Underlaget beskriver ett förslag som är bedömt som mest lämpligt utifrån de kriterier som fanns inför dialogen med markägare.

För båda alternativen finns en genomförandeplan. För alternativet: CLV kvar på befintlig tomt beskrivs de olika aktiviteter som ska ske utifrån fastighetsutvecklingsplanen. För alternativet: nybyggnation på ny tomt kommer planeringsarbetet kunna startas under 2019. Det innebär att ett nytt sjukhus kan stå klart för inflyttning under slutet av år 2027.

Förstudie 20190419

  • Du har redan röstat!

Den visar teoretiska möjligheter för om- och tillbyggnation av befintliga centrallasarettet samt teoretiska möjligheter för att bygga ett nytt sjukhus i Växjö.

Därför ger Regionstyrelsens arbetsutskott regiondirektören i uppdrag att ta fram en förstudie för ett nytt sjukhus i Växjö.

  • Du har redan röstat!