Ligger till grund för bygglov

Detaljplanen innehåller bestämmelser om hur marken får bebyggas och vad den ska användas till. I detaljplanen prövas platsens lämplighet och hur konsekvenserna av ett nytt sjukhus ska hanteras på platsen. Detaljplanen kommer sedan ligga till grund för beslut om det bygglov som Region Kronoberg måste söka inför byggnation.

Detaljplanen är en del i det stora utvecklingsarbete som ska leda fram till ett sjukhusområde som är nära kronobergaren. Målet är att sjukhuset ska vara lättillgänglig, att lokalerna skapar förutsättningar för oss att ge bästa möjliga vård med patienten i centrum och att kronobergarna ska vara delaktiga i processen.

Detaljplanen är på granskning: 7 juni till och med 31 augusti

Vad händer sedan?

  • Detaljplanen ska antas av kommunfullmäktige i december 2021.
  • Slutligt beslut om investering av ett nytt akutsjukhus fattas av Region Kronoberg tidigt 2022.

Mer om detaljplanen

Mer om detaljplanen hos Växjö kommun

  • Du har redan röstat!

Projektledare från Region Kronoberg och Växjö kommun är med under vandringen på området och berättar mer om förslaget samt svarar på frågor.

NÄR: klockan 17.00 och klockan 18.30. Det tar ca 1 timme.
HUR: vi träffas på parkeringsplatsen vid Stora Räppevägen

Vi kommer att kunna guida två grupper vid varje tidpunkt vilket innebär  möjlighet för totalt 12 personer.

Föranmälan krävs och du anmäler dig till vandringen på www.vaxjo.se/nyttakutsjukhus

  • Du har redan röstat!

Projektledare från Region Kronoberg och Växjö kommun är med under vandringen på området och berättar mer om förslaget samt svarar på frågor.

NÄR: klockan 17.00 och klockan 18.30. Det tar ca 1 timme.
HUR: vi träffas på parkeringsplatsen vid Stora Räppevägen

Vi kommer att kunna guida två grupper vid varje tidpunkt vilket innebär  möjlighet för totalt 12 personer.

Föranmälan krävs och du anmäler dig till vandringen på www.vaxjo.se/nyttakutsjukhus

  • Du har redan röstat!
inbjudan digitalt informationsmöte

Den 17 juni är du välkommen på digital informationsträff om arbetet med detaljplanen för sjukhustomten.

När: den 17 juni, klockan 18.00-19.00

Hur: Vi gör träffen i samarbete med Växjö kommun. Du ser mötet på Växjö kommuns webbplats

Före och under träffen finns möjlighet att skicka in frågor som moderatorn sedan ställer till deltagarna.

Medverkande

Stefan Lundin, projektchef Region Kronoberg

Kristina Thorvaldsson, projektledare Växjö kommun
Stina Klyft, planarkitekt

Moderator: Sara Norrby Wallin

Ställ din fråga

Du kan skicka in dina frågor i förväg via formuläret på Växjö kommuns webbplats. Det kommer även att finnas möjlighet att ställa frågor via en chattfunktion under mötet. Vi kommer att göra vårt bästa för att besvara frågor i samband med mötet.

Välkomna.

Se tidigare informationsträffar:

20 april 2021

25 juni 2020

  • Du har redan röstat!

Projektledare från Region Kronoberg och Växjö kommun är med under vandringen på området och berättar mer om förslaget samt svarar på frågor.

NÄR: klockan 17.00 och klockan 18.30. Det tar ca 1 timme.
HUR: vi träffas på parkeringsplatsen vid Stora Räppevägen

Vi kommer att kunna guida två grupper vid varje tidpunkt vilket innebär  möjlighet för totalt 12 personer.

Föranmälan krävs och du anmäler dig till vandringen hos Växjö kommun

  • Du har redan röstat!

Projektledare från Region Kronoberg och Växjö kommun är med under vandringen på området och berättar mer om förslaget samt svarar på frågor.

NÄR: klockan 17.00 och klockan 18.30. Det tar ca 1 timme.
HUR: vi träffas på parkeringsplatsen vid Stora Räppevägen

Vi kommer att kunna guida två grupper vid varje tidpunkt vilket innebär  möjlighet för totalt 12 personer.

Föranmälan krävs och du anmäler dig till vandringen på www.vaxjo.se/nyttakutsjukhus

  • Du har redan röstat!

Ligger till grund för bygglov

Detaljplanen innehåller bestämmelser om hur marken får bebyggas och vad den ska användas till. I detaljplanen prövas platsens lämplighet och hur konsekvenserna av ett nytt sjukhus ska hanteras på platsen. Detaljplanen kommer sedan ligga till grund för beslut om det bygglov som Region Kronoberg måste söka inför byggnation.

Detaljplanen är en del i det stora utvecklingsarbete som ska leda fram till ett sjukhusområde som är nära kronobergaren. Målet är att sjukhuset ska vara lättillgänglig, att lokalerna skapar förutsättningar för oss att ge bästa möjliga vård med patienten i centrum och att kronobergarna ska vara delaktiga i processen.

Detaljplanen är på granskning: 7 juni till och med 30 augusti

Vad händer sedan?

  • Detaljplanen är på granskning: 7 juni till och med 30 augusti
  • Detaljplanen ska antas av kommunfullmäktige senast i december 2021.
  • Slutligt beslut om investering av ett nytt akutsjukhus fattas av Region Kronoberg tidigt 2022.

Mer om detaljplanen

Mer om detaljplanen hos Växjö kommun

  • Du har redan röstat!

Planeringen av hur tomten ska disponeras är i stora drag klar och därmed blir också eventuell påverkan på närområdet tydligare. I nyhetsbrevet kan du bland annat läsa mer om detaljplanen som är ute på granskning, informationsträff och vandringar på tomten.

Nytt sjukhus_nyhetsbrev_juni2021

  • Du har redan röstat!
dialogbild

Genom medborgardialoger, barndialoger, medarbetardialoger och patientdialoger hämtar vi kunskap och skapar förankring. Kunskapen ska användas när vi planerar, gestaltar och tar fram riktlinjer för hur det nya sjukhuset skall utformas. Inspiration, klokheter, både väntade och oväntade synvinklar kommer fram. Förankringsprocesser handlar om demokrati, delaktighet och medskapande.

Dialogerna inom projektet kan ha olika fokus, t ex sjukhuset som byggnad i staden, utformning av inne- och utemiljöer, sjukhusets funktioner eller olika planeringsperspektiv t ex barns perspektiv, tillgänglighet eller medarbetarperspektivet.

Det är viktigt att involvera vuxna och barn med olika sorters erfarenheter. Det kan t ex handla om personer med kunskap om närmiljön eller om personer med specifika erfarenheter, t ex av långvarig sjukhusvård, närstående eller av att leva med en funktionsvariation. Syftet är att inhämta kunskap och inspiration för att kunna forma goda och hållbara vårdmiljöer för alla, på den aktuella tomten i Räppe.

Exempel på genomförda dialoger:

Medarbetardialog

Workshop med sjukhuschefer om vårdens innehåll

Omklädningsrum

Framtidens vårdavdelning

Framtidens mottagning

Framtidens administrativa arbetsplatser

Workshoppar med Anestesikliniken

Workshop med kirurgkliniken

Patientenkäter

Medborgardialog

Digital informationsträff juni 2020

Vandringar på tomten i Räppe september 2020

Digital Informationsträff april 2021

Vandringar på tomten i Räppe sommaren 2021

  • Du har redan röstat!
nyhetsbrev april

Här kan du följa Växjö kommuns arbete med detaljplanen.

Vi har tagit fram ett förslag på tomtens disponering.

Tisdagen den 20 april höll vi en digital informationsträff kring det nya akutsjukhuset i Växjö. Du kan titta på sändningen i efterhand.

Växjö kommun har gett ut ett nytt nyhetsbrev om arbetet med nytt akutsjukhus. I detta nyhetsbrev kan du läsa om den nya tidplanen, hur vi planerar disponera det som ska få plats inom området och om den pågående planprocessen.

Åtgärdsvalsstudien, den tekniska utredningen för trafikplats Räppe samt trafikutredningen för hur Stora Räppevägen behöver anpassas för bra tillgänglighet och trafiksäkerhet mot sjukhustomten och Östra Räppevägen är klar. Den visar vilka konsekvenserna blir vid val av trafikplats, hur en planskild korsning vid Stora Räppevägen/järnvägen kan lösas samt lämplig lösning för in- och utfarter till sjukhustomten respektive Östra Räppevägen.

Revideringen av habitatnätverksanalys för fladdermus är klar och visar att Växjö kommun inte behöver göra någon mer utredning eller vidta åtgärder.

Även naturvårdsutlåtanden för värdefulla träd inom området är klar. Utlåtandet visar att de flesta värdefulla träden är placerade inom det område som på detaljplaneförslaget är naturmark.

  • Du har redan röstat!

Drygt 140 personer tittade på sändningen.

Före och under träffen fanns det möjlighet att skicka in frågor som moderatorn sedan ställde till deltagarna.

Medverkande
• Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande
• Martin Myrskog, regiondirektör
• Stefan Lundin, projektchef Region Kronoberg
• Moderator: Åsa Karlsson Björkmarker

  • Du har redan röstat!
förstudierapport webb

Förstudierapporten redovisar resultatet där arbetet befinner sig i april 2021 då denna förstudien även avslutas. Den ska ligga till grund för ett kommande programskede.

Väsentliga frågeställningar och beslutsprocesser

Ett antal områden har stor påverkan på säkerställandet av att tomten i Räppe fungerar för det framtida sjukhuset. Det gäller främst inriktningsbesked om vårdens innehåll och dimensionering samt trafikanslutningar till tomten, men även riktlinjer för gestaltningen med hänsyn till riksintresset Bergkvara.

Arbetsmetod och antagande

För att komma vidare med förstudiearbetet i avvaktan på besked har flera alternativ studerats parallellt och diskuterat konsekvenser för vårdinnehåll, trafikangöring, byggnaders placering på tomten och byggnadsstrukturer med olika lösningarna.

För en del av de efterfrågade beskeden har ställningstaganden successivt kunnat göras av under slutet av arbetet med förstudien.

Förutsättningar och innehåll

Förutsättningarna för sjukhusets innehåll och storlek har inte varit klarlagda under förstudien.

Olika scenarier för vårdens innehåll, flöden och samband har prövats, tillsammans med studier av hur tomten bäst kan nyttjas för en sjukhusbyggnad. För att kunna gå vidare med detaljplaneprocessen och klara projektets tidplan har fokus varit att säkerställa att ett ändamålsenligt akutsjukhus kan lösas på platsen med olika tänkbara scenarier för innehållet. En viktig aspekt har också varit att möjliggöra framtida tillbyggnadsmöjligheter på olika sätt.

När beslut har tagits om vårdinnehåll, dimensionering och nivå på kravställningar behöver förstudien ses över och fördjupas, innan programarbete påbörjas.

Den Nära vården, med mer sjukvård utanför sjukhusen på vårdcentraler och i hemmiljö, påverkar det nya sjukhusets innehåll samt lokalbehov och ska vägas in före beslut om sjukhusets lokalprogram.

Rapporten har gjorts i samarbete med Sweco.

Förstudierapport summering

  • Du har redan röstat!
nyhetsbrev april

Planeringen av hur tomten ska disponeras är i stora drag klar och därmed blir också eventuell påverkan på närområdet tydligare. I nyhetsbrevet kan du bland annat läsa mer om den nya tidplanen, hur marken kan disponeras och om kommande informationstillfälle.

Här hittar du nyhetsbrevet från april 2021

  • Du har redan röstat!
Mikael Johansson, kommunstyrelsens ordförande (M) och Magnus Persson, vice VD Skanska Sverige AB Jens Karlsson, ekonomi- planeringsdirektör Region Kronoberg och Håkan Isfalk, Regionchef Skanska Sverige Ab

Avtalet gäller en samarbetsform där parterna drar nytta av varandras erfarenhet och kompetens. På så sätt skapas det bästa teamet för att lösa uppgifterna i en öppen och transparent process.

Det är glädjande att vi nu tar ytterligare ett steg i arbetet med att planera ett nytt akutsjukhus i Växjö. Tillsammans med Skanska kan vi skapa ett sjukhus som är väl rustat att möta framtidens krav på lokaler, utrustning och arbetsprocesser, säger Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande.

Förberedelserna väntas pågå ett år och därefter sluts separata avtal för genomförandet av själva byggentreprenaden.

Skanskas medarbetare flyttar in

Framöver kommer en projektorganisation att byggas upp. Skanskas medarbetare flyttar redan under april in på projektkontoret i Växjö och därmed delas samma vardag.

  • Jag ser fram emot samarbetet med Region Kronoberg. Tillsammans kan vi ta tillvara på de erfarenheter och kompetenser som finns i den nya projektorganisationen, säger Ola Lövgren, projektchef Skanska Sverige AB.

Det är viktigt i det pågående arbetet med att ta fram systemhandlingar där bland annat övergripande programhandlingar, blocklayouter, byggnadsvolymer och tekniska systemval utreds.

Arbetet med att ta fram underlag och riktpris kommer att pågå under 2021.

Det slutgiltiga investeringsbeslutet tas av regionfullmäktige i början av 2022.

  • Du har redan röstat!
fråga 3 av 3 webb

Tredje och sista frågan i vår undersökning.

Undersökningen är avslutad men du hittar alla inkomna kommentarer i bildgalleriet ovan.

En viktig del av omklädningsrummet har vi förstått är skåpen. Nu vill vi veta vad ni har era skåp.
Titta i ditt omklädningsskåp och lämna en kommentar nedan på vad som finns i skåpet just idag. Nämn de saker som kan hjälpa till att anpassa skåpen efter behov.

En blöt handduk, ombyteskläder, schampoflaskan som behöver stå upp, det fuktiga paraplyet från lunchpromenaden i regnet, favorit-rocken som behöver hänga för att må bra, leriga stövlar …..

Vi vill veta, så att vi kan planera skåp anpassade efter behov!

Tidigare frågor i vår undersökning med kommentarer:

I februari ställde vi fråga 1 och då fick ni möjlighet att beskriva det värsta omklädningsrummet. Se kommentarerna till den frågan. 

I mars ställde vi fråga 2 och då fick ni möjlighet att berätta vad som är bra och vad saknas i dagens omklädningsrum. Se kommentarer till den frågan.

  • Du har redan röstat!

Planen är att i början av april 2021 ska allt vara klart för att hälsa entreprenören välkommen till projektet.

Genomförandet av upphandling av entreprenör

  • Marknadsdialog                   Maj 2020
  • Förfrågningsunderlag         Augusti – september 2020
  • Annonsering                         Oktober 2020
  • Anbudsinlämning                Januari 2021
  • Utvärdering anbud              Januari – februari 2021
  • Tilldelning                             Mars 2021
  • Entreprenör på plats           April 2021
  • Du har redan röstat!
hållbarhetsmål

Måldokumentet är grunden till projektets Hållbarhetsprogram där krav på prestanda och funktioner för att nå mål, är formulerade. Därefter kommer en Hållbarhetsplan tas fram som kommer att vara en checklista där samtliga krav beskrivs.

Att skapa välbefinnande ska vara en ledstjärna för både Hållbarhetsmålen och Hållbarhetsprogrammet och kommer vara utgångspunkt för alla kravställningar.

Måldokumentet gäller enbart nybyggnation av Nytt akutsjukhus i Växjö och behandlar endast de områden och beslut som projektet kan påverka.

Målen utgår från regionens strategiska dokument. Måldokumentet redovisar också vilka mål i agenda 2030 som aktiviteterna skall medverka till och visa hur det regionala arbetet bidrar till målsättningen på nationell och globala nivå.

Ur Hållbarhetsprogram Region Kronoberg 2019-2023 har de tre hållbarhetsperspektiven definierats:

  • Ett socialt hållbart samhälle innebär för oss att vi ska utgå ifrån respekt för människan och verka för goda levnadsvillkor för alla.
  • Ett ekologiskt hållbart samhälle innebär för oss att hushålla med resurser, minimera utsläpp till luft och vatten, bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt verka för en hållbar konsumtion, produktion och samhällsplanering
  • Ekonomisk hållbarhet innebär att förvalta och utveckla mänskliga och materiella resurser på ett långsiktigt hållbart sätt.

I dessa projektspecifika hållbarhetsmål för byggnation av nytt akutsjukhus i Växjö, har fyra fokusområden identifierats utifrån prioriterade områden i regionens strategiska dokument:

  • God hälsa för alla
  • Hållbara livsmiljöer
  • Cirkulär ekonomi
  • Plusenergilän 2050

Dessa fokusområden går i linje med de mål och ambitioner som Regionen har identifierat i sina strategiska dokument. Strategier inom samtliga fokusområden ska beakta barn -och jämställdhetsperspektivet.

Inom varje fokusområde har strategier tagits fram för att möta de utmaningar som regionen står inför samt bidra till ett ökat välbefinnande.

Hållbarhetsmålen i sin helhet

  • Du har redan röstat!
Porträtt av projektchef Stefan Lundin

Utdrag från Smålandsposten

– Det handlar om att minimera risken, säger projektchef Stefan Lundin.

Han beskriver en upphandling där 80 procent handlar om organisation och 20 procent om ekonomi.

– Det här handlar om riskminimering för båda parter. Vi sätter gemensamt riktpriset och det är ramen som ska hållas, säger Stefan Lundin.

Partnering brukar beskrivas som ett sätt för parterna att arbeta gemensamt för att utföra uppgiften i en öppen och transparent process. Modellen är vanlig vid stora, osäkra projekt som sträcker över lång tid och där det är svårt att väga in alla faktorer vid en anbudsgivning.

Entreprenören kommer in tidigt i processen, långt tidigare än vid en traditionell upphandling. Region Kronoberg räknar med att avtalet ska vara skrivet och projektorganisationen på plats under våren, kanske redan i april.

I det här fallet kommer Region Kronoberg, som beställare och byggherre, att ha ett gemensamt projektkontor med entreprenören Skanska. Arbetet kommer att ske gemensamt utifrån vilka kompetenser man tillför organisationen.

Arbetet indelas i tre faser:

  • Fas 0: Förundersökning inför investeringsbeslutet i början av 2022.
  • Fas 1: Projekteringsfasen.
  • Fas 2: Produktionsfasen då bygget ska genomföras.

Det är möjligt för regionen att bryta avtalet efter de första faserna. Om exempelvis regionfullmäktige beslutar att inte investera i ett nytt sjukhus – ja, då bryts avtalet efter fas 0.

Finns det risker i det här?

– Det finns det alltid. Den största risken är att människor inte går ihop, att man har samarbetssvårigheter. Den uppvägs av den stora möjligheten att kunna sätta rätt person på rätt plats.

En rad affärsvillkor finns nedpräntade i avtalet som ska se till att samarbetet inte stjälper. Men i ett så långvarigt projekt finns det en stor utmaning kvar, menar Stefan Lundin:

– Kontinuiteten! Vi vet att vi kommer att byta personal.

Regionen har redan i dag personer i projektet som är över 60 år. Frågan är hur länge de orkar och vill vara kvar. Från entreprenörens sida så får man inte byta ut personer hur som helst, byten måste godkännas av beställaren Region Kronoberg.

– Det gäller att ha lite tur vid upphandlingen så att bolagets bästa personal är tillgänglig och inte låsta i andra projekt.

Första uppgiften för den gemensamma projektgruppen är att göra de förstudier som krävs som underlag för regionfullmäktiges investeringsbeslut om ungefär ett år. Det är då man slutligen bestämmer att ett nytt akutsjukhus ska byggas och hur stor investeringsramen blir.

Även i denna del finns det riskmoment som man måste försöka minimera.

– Det viktigaste är sista raden – ”oförutsett”, säger Stefan Lundin. Vad händer om vården förändras? Om det tillkommer helt ny verksamhet? Eller om priset på stål plötsligt skjuter i höjden.

– Det gäller att vara tydlig med vilket spelrum som finns inom ramen och noggrant ange vad som ryms där.

Avtalsskrivning är planerad till mitten av april i anslutning till regionstyrelsens sammanträde. Därefter kan Skanska flytta in i projektgruppens lokaler vid Strandbjörket.

Poängsystem avgör upphandlingen

Dessa delar ingår i utvärderingen av anbuden. 100 poäng är maximalt möjliga.

  • Organisationens sammansättning och erfarenhet, maximalt 44 poäng varav 25 poäng fördelas genom en utvärdering av det skriftliga anbudet och 19 poäng fördelas vid en anbudspresentation och intervju med nyckelpersoner.
  • Partneringupplägg och genomförandebeskrivning, maximalt 32 poäng varav 16 poäng fördelas genom en utvärdering av det skriftliga anbudet och 16 poäng fördelas vid en anbudspresentation.
  • Referensprojekt,maximalt 4 poäng.
  • Entreprenörsarvode, maximalt 20 poäng.

De tre anbudsgivarna fick följande poäng:

Skanska: Organisation 38,2. Partneringupplägg 26.8. Referens 3,8. Entreprenörsarvode 15,8 (motsvarar påslag på 10,7 procent). Totalt 84,6 poäng.

NCC: Organisation 32,1. Partneringupplägg 25,4. Referens 3,6. Entreprenörsarvode 15,4 (motsvarar påslag på 10,97 procent). Totalt 76,5 poäng.

ByggDialog: Organisation 28,9. Partneringupplägg 20,6. Referens 3,9. Entreprenörsarvode 20 (motsvarar påslag på 8,5 procent). Totalt 73,4 poäng.

 

  • Du har redan röstat!

Nu har regionen tagit emot ett omfattande underlag som ska värderas inför beslut om hur regionen ska ställa om för att möta framtidens behov, vilket även inkluderar ett eventuellt nytt sjukhus i Växjö.

En viktigt utgångspunkt för utvecklingen av hälso- och sjukvården är utvecklingsstrategin, Närmare kronobergarna, som är framtagen tillsammans med invånare och som tydligt bygger på individens behov. Förutom att ge mer detaljerad kunskap om vårdbehovet, har uppdraget till Sirona varit att analysera regionens möjligheter att genomföra ambitionen i strategin och, som en del, beskriva hur vårdinnehållet i ett eventuellt nytt sjukhus bör utformas.

Strategin innebär att vi ska ställa om till Nära vård för att erbjuda hälso- och sjukvård närmare individen på olika sätt – till exempel genom att låta fler digitala tjänster komplettera vården och möjliggöra nya vårdformer, att satsa mer på förebyggande insatser och att göra patienten mer delaktig i sin egen vård. För att lyckas med förflyttningen behöver vi basera våra beslut på tydlig fakta, säger Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande.

Underlag att ta ställning till
Den närmaste månaden kommer ägnas åt att granska och värdera den fakta och de potentiella utvecklingsområden som konsulerna lyfter fram. Därefter kommer värdefulla slutsatser tas med in i det fortsatta arbetet med att forma framtidens hälso- och sjukvård.

Jag vill betona att det är ett underlag som vi ska ta ställning till. Det är ett komplext material som vi just nu går igenom tillsammans med verksamheterna. Vi har många parametrar att väga in för att vi ska kunna matcha innehållet i vården med kronobergarnas behov på bästa sätt, samtidigt som vi möter de kompetensförsörjningsutmaningar som väntar och håller ekonomin i balans, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Roger O Nilsson.

Till rapporten: Nytt akutsjukhus och vård närmare kronobergaren

  • Du har redan röstat!
blå linje sjukhus

Åtgärdsvalsstudien görs för att alla aktörer tillsammans ska få en helhetsbild och hitta hållbara förslag på åtgärder.
Åtgärdsvalsstudien tar hänsyn till trafikslag, typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska vara kostnadseffektiva och bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Nyttan med tidig dialog

Tidig dialog leder till delat ansvar och samsyn kring tänkbara lösningar. I samverkan mellan flera aktörer kompletterar vi varandras kunskaper och erfarenheter. Genom att analysera problemen noggrant har vi större möjlighet att skapa synergieffekter i transportsystemet.

Åtgärdsvalsstudien för projektet beräknas vara klar under kvartal ett 2021.

Målformuleringar Åtgärdsvalsstudien

  • God tillgänglighet och ett gott utbud på hållbara färdmedel ska bidra till att minst 50 % av resorna till och från sjukhuset är hållbara resor.
  • Biltrafiken till/från nya sjukhuset ska primärt styras åt det statliga vägnätet och därmed eftersträva en begränsad belastning på det kommunala gatunätet.
  • Ambulanstransporterna ska ges prioriterad framkomlighet och erbjudas alternativa färdvägar för att minimera konflikt med övrig trafik och säkerställa redundans, flexibilitet och hög patientsäkerhet.
  • bibehållen eller förbättrad framkomlighet på riksväg 23 för både närtrafiken med sjukhuset som målpunkt och den regionala trafiken med hänvisning till FPV (Funktionellt Prioriterat Vägnät)

 

  • Du har redan röstat!
Frida och Lena

Varje klinik på Centrallasarettet Växjö har utsett en delprojektledare, som ska samordna arbetet på respektive klinik. I det arbetet har drygt tjugo delprojektledarna rustats med två kursdagar i bland annat förbättrings- och förändringskunskap.

De som höll i kursen var Frida Holm Johansson och Lena Grinderhagen, verksamhetsutvecklare på Utveckling och Innovation inom Region Kronoberg. Ett av deras uppdrag är att stötta våra verksamheter i förbättringskunskap, förändringsledning och förändringspsykologi.

Kursupplägget som utgår från delprojektledarnas behov

– Vi byggde upp kursdagarna efter delprojektledarnas behov i dagsläget. Önskemålet var att hitta en bas och ett gemensamt språk när det gäller förbättrings- och förändringskunskap.

I projektet Nya Akutsjukhuset Växjö ska några stora beslut tas framöver vilket gör att det är väntans tider.

Under kursen fick delprojektledarna verktyg och inspiration till att ta sig an de olika utmaningar som de ställs inför och kunna stötta sina team att komma framåt. Att inte landa i något som behövs nu utan tänka framåt.

–Vi tror och hoppas att deltagarna fick med sig inspiration och en användbar verktygsbas för att få hållbar förändring och förbättring i respektive verksamhet.

–Det kändes som de hade bra dialoger. Vi satte igång dem med input och sedan fick de arbeta vidare tillsammans i mindre grupper med att dela erfarenheter eller frågeställningar.

Bra dialoger och en god vilja

-Som kursledare fick vi med oss mycket energi från gruppen med bra dialoger och en god vilja. Vi fick också bekräftelse på att materialet håller då delar av materialet är nytt även för oss att använda i kurssammanhang.

-Det var även första gången vi höll en digital utbildning i Teams som vi precis fått installerat. Det var spännande att testa funktionerna som till exempel att dela in i grupper, få ihop tekniken med föreläsningsavsnitt och kunna få igång dialogerna även i storgrupp. Som deltagare är man mör mot slutet av dagen när man suttit framför skärmen hela dagen. Det var viktigt att blanda filmer med teori och diskussioner i smågrupper.

–Jag tycker att utbildningsdagarna var bra. Det mesta har man ju hört tidigare men behöver påminnas om, det tror jag är viktigt. Det inspirerar! Säger Tobias Ström, delprojektledare lasarettsrehab. Sen är det utmanande att sitta hemma själv framför datorn med två heldagarsutbildningar. Man blir mör i skallen. Därför var det extra bra att det var så smidigt med samtal i mindre grupper via Teams!

Framöver ska delprojektledarna få använda verktygsbasen i praktiken ute i sina respektive verksamheter.

  • Du har redan röstat!

Nu har du möjlighet att påverka omklädningsrummen i det nya sjukhuset som vi planerar att bygga i Växjö.
Det är viktigt att miljöerna i det nya sjukhuset är inbjudande och välkomnande men ska även förmedla en känsla av trygghet och förtroende.

Fråga två av tre*:

Vi vill veta vad som är bra och vad du saknar i våra omklädningsrum idag?
Undersökningen är avslutad men du finner alla inkomna kommentarer i bildgalleriet ovan.

I februari ställde vi fråga 1 och då fick ni möjlighet att beskriva det värsta omklädningsrummet. Se kommentarerna till den frågan. 

I april ställde vi fråga 3 och då fick ni möjlighet att berätta vad som finns i skåpen i omklädningsrummet. Se kommentarer till den frågan.

  • Du har redan röstat!

Enligt tilldelningsbeslut idag är det Skanska Sverige AB som har tilldelats avtalet.

– Att kunna hälsa Skanska Sverige AB välkomna till projektet är ett viktigt steg i vår planering för ett eventuellt nytt akutsjukhus i Växjö.

Det innebär att vi inom en tioårsperiod skulle kunna ha ett sjukhus med behovsanpassade lokaler som ger optimala förutsättningar att utveckla sjukhusvården, säger Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande.

Den tilldelning som nu har gjorts omfattas av en spärrtid på tio dagar, då leverantörer kan ansöka om överprövning av upphandlingen hos förvaltningsrätten. Först därefter kan avtal tecknas med Skanska.

Förhoppningen är att Skanska är på plats på projektkontoret på Centrallasarettet Växjö i mitten av april för att starta samarbetet, vilket inleds med framtagande av en förstudie som underlag till investeringsbeslut.

Ett investeringsbeslut ska tas i regionfullmäktige i början av 2022.

Första spadtaget beräknas tas under våren 2022 och år 2028 planeras ett nytt akutsjukhus i Växjö stå klart.

  • Du har redan röstat!

Tidplan

För att få ännu mer tid till att ta fram ett gediget underlag samt tid till dialog med intressenter har Region Kronoberg och Växjö kommun beslutat att justera tidplanen.

Enligt den nya tidplanen ska detaljplanen ut på granskning under sommaren istället (den 7 juni till 31 augusti 2021).

Detaljplanen beräknas komma upp för antagande i kommunfullmäktige den 14 december 2021.

Den ändrade tidplanen beräknas inte påverka tiden för eventuell byggstart.

Under hösten 2021 fortsätter även arbetet med detaljplanen för västra sidan, främst när det gäller fortsatta utredningar om ny station och planskild korsning.

Natur

Växjö kommun arbetar vidare med utredningar som berör naturen på området. Den hasselmusinventering som gjorts under hösten är klar. Efter dialog mellan kommunen och Länsstyrelsen samt Naturcentrum är slutsatsen att inga ytterligare inventeringar krävs i dagsläget.

Social hållbarhet

Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en samhällsanalys som ska beskriva samhällseffekterna och samhällspåverkan vid flytt och etablering av nytt sjukhus.

  • Du har redan röstat!

Gruppens uppdrag har formulerats: Hur utformar vi den optimala vårdavdelningen?

  • Mål och vision: Framtidens vård på den optimala vårdavdelningen ska bygga på evidens och erfarenhet. Vården som bedrivs ska vara patientsäker och personcentrerad. Medarbetarna ska erbjudas stimulerande och god arbetsmiljö.
    • Syfte: Skapa en delaktighet för att få en samsyn hur framtidens vårdavdelningar ska utformas. Kunna tänka nytt och att avdelningarna byggs enligt principen generalitet och elasticitet.

Under en serie om fem workshops har vi tagit avstamp i vårdavdelningens utveckling över tid, tittat på referensexempel på hur avdelningar utformas idag i Sverige, undersökt och tagit stöd i kunskapsunderlaget vi har att tillgå gällande vårdavdelningar och patientrum (PTS m.fl.) samt reflekterat kring vad patientsäkerhet, personcentrerad vård och stimulerande/god arbetsmiljö innebär i utformandet av framtidens vårdavdelning.

Gruppen arbetade först fram ett utkast till blocklayout för utformning av team på den generella avdelningen och har utifrån det sedan också arbetat fram ett schematiskt förslag till utformning av en generell vårdavdelning med indelning i team och kompletterande stödfunktioner.

framtidens vårdavd blocklayout webb

Blocklayout ”Teamet” framtidens vårdavdelning

Resultatet är en blocklayout där centrala funktioner placeras i ett nav till vilket tre team kopplar sig och på så sätt bildar en T-struktur. Navet är gemensamt och delas av alla team som hör till avdelningen. Funktioner och rumstyper som finns här är personalytor, stödfunktioner och rum för administration.

Tre stycken Team kopplas till ett gemensamt nav och bildar den T-struktur som utgör avdelningen.
Tre stycken Team kopplas till ett gemensamt nav och bildar den T-struktur som utgör avdelningen.
Avdelningarna kan sedan kopplas samman med varandra på olika sätt.
Avdelningarna kan sedan kopplas samman med varandra på olika sätt.

Nämnda T-struktur har varit styrande i utformningen av de byggnadsdelar som är tänkta att inrymma verksamheter med vårdavdelningar. Den största styrkan som verksamheterna pekat ut vad gäller den kopplade T-strukturen är att den är flexibel och möjliggör för avdelningar att svälla och minska utifrån behov.

Under den avslutande workshopen i februari 2021 fick arbetsgruppen kommentera sitt tidigare arbete genom att reflektera kring navet samt besvara ett antal kvarstående frågeställningar rörande arbetssätt och funktioner:

  • Vad krävs för att samma avdelning ska kunna innehålla vårdrum för både dagvård och slutenvård?
  • Vilka rum och funktioner behövs på avdelningen för att komma igång och rehabilitera snabbt?
  • Vilka aspekter är de viktigaste avseende avdelningens vårdnära administrativa arbetsplatser?
  • Hur kan lokalen och placering av funktioner på bästa sätt stödja bemötandet av patienter och besökare?
  • Hur ser din avdelnings behov av särskilda rum för träning/behandling ut?
  • Var bör möjligheten att duscha patient på brits finnas?
  • Vilka aspekter behöver tas hänsyn till avseende slussade rum t.ex. med tanke på övervakning, placering och antal?

Svaren bekräftar att det handlar om att göra avvägningar mellan generalitet och olika avdelningars specialiteter. Det särskilda rum för träning och behandling som fanns med i blocklayouten flyttades ut då slutsatsen var att om det beslutas enpatientrum kommer det att möjliggöra en del behandling inne på vårdrummen och att behovet av träningsrum inte är så stort att det motiverar särskilda utrymmen på varje avdelning utan kan finnas i nära anslutning till de avdelningar som har störst behov av rehab.

Ett annat exempel på diskussion som måste fördjupas är frågan om vårdnära administrativa arbetsplatser på avdelningen – koncept/utformning, vem ska ha sin plats där?
Detta arbete bör samordnas genom arbetet i Framtidens administrativa arbetsplatser.

  • Du har redan röstat!

Kommunfullmäktige har nu beslutat om att bygga nya Räppevallen med tre fotbollsplaner och en klubbstuga längst med Bergsnäsvägen vid Norra Bergundasjön.

Växjö kommun och Räppe GoIF har tillsammans kommit fram till den nya placeringen i Växjö. Nu har kommunfullmäktige gett klartecken till att kommunen och det kommunala bolaget Vöfab kan starta projektering och byggnation.

Den nya idrottsplatsen vid sjön skapar möjligheter för föreningslivet och en bra koppling till skolan i Bredvik.

Räppevallen kommer att ha två fullstora fotbollsplaner och en mindre, en så kallad 7 mot 7-plan. Klubbhuset kommer att innehålla sex omklädningsrum, garage, förråd och kiosk.

Tidplan

  • Beslut om bygglov för fotbollsplanerna och klubbhuset ska upp i byggnadsnämnden den 25 februari.
  • Efter besked om bygglov beräknas markarbetet påbörjas i april 2021.
  • Allt planeras stå klart när fotbollssäsongen startar i april 2022.
  • Du har redan röstat!

Nu har du möjlighet att påverka omklädningsrummen i det nya sjukhuset som vi planerar att bygga i Växjö.
Det är viktigt att miljöerna i det nya sjukhuset är inbjudande och välkomnande men ska även förmedla en känsla av trygghet och förtroende.

Under våren kommer vi att ställa tre “omklädningsrumsfrågor” där ditt svar bidrar till att skapa de bästa omklädningsrummen i det nya sjukhuset.

Fråga ett av tre*:

Beskriv det värsta omklädningsrummet. För att från det värsta kan vi skapa det bästa!
Undersökningen är avslutad. Inkomna kommentarer hittar du i bildgalleriet ovan.

I mars ställde vi fråga 2 och då fick ni möjlighet att berätta vad som är bra och vad saknas i dagens omklädningsrum. Se kommentarer till den frågan.

I april ställde vi fråga 3 och då fick ni möjlighet att engagera er i skåpen. Se kommentarerna till den frågan. 

  • Du har redan röstat!
blå linje sjukhus

Lokaliseringsutredningar

Region Kronoberg har sedan tidigare tagit fram en lokaliseringsutredning. Växjö kommun har tagit fram en kompletterande lokaliseringsutredning.
Lokaliseringsutredningarna tar upp lämpligheten för tomten i Räppe jämfört med andra placeringar i närheten av Växjö stad. Den kompletterande utredningen ger en fördjupande och bredare syn av platsen.

Åtgärdsvalsstudie

Arbetet med åtgärdsvalsstudie för sjukhusområdet pågår och beräknas vara klar i slutet av februari 2021.

Parkering- och cykelutredning

Arbete pågår med utredning för att kunna definiera behov och placering av till exempel parkeringsytor för cyklar och bilar.

Gestaltningsprogram

Arbetet med att ta fram ett gestaltningsprogram för området har påbörjats, där bland annat en byggnadsantikvarie ska bistå i arbetet för att kunna koppla till riksintresse kulturmiljö på ett bra sätt.

Bullerutredning

Bullerutredningen kommer att uppdateras. Bullerutredningen analyserar vilka behov av bullerdämpande åtgärder som krävs.

Kollektivtrafikutredningen

Hur ska vi ta oss till sjukhuset? Utredning pågår för att se över hur kollektivtrafiken kan planeras. Målet är att hålla ner biltrafiken och få fler att åka buss och tåg.

Delning av detaljplanen inför granskning
På grund av den komplexitet som finns på planområdets västra sida kommer detaljplanen att delas i en östra och en västra del inför granskningen. Detaljplanen för den östra sidan, där det nya sjukhuset ska ligga, kommer att gå ut på granskning i april.

Den västra sidan kommer att hanteras som en egen detaljplan. Det gör att vi kan ha en ännu bättre dialog med berörda fastighetsägare. En preliminär tidplan för detaljplaneprocessen för den västra sidan kommer att tas fram inom kort.

  • Du har redan röstat!

Kommunstyrelsen har beslutat att utreda vilka effekter en eventuell flytt kan få för handel, näringsverksamhet och kulturevenemang i centrala Växjö.

Utredningen ska även:

  • se över de utvecklingsmöjligheter som skulle kunna uppstå för staden om sjukhuset i Räppe blir verklighet.
  • ta fram förslag på åtgärder som kan vidtas för att Växjö centrum ska fortsätta utvecklas och dra nytta av de möjligheter som en eventuell flytt kan innebära.
  • visa på vad nuvarande sjukhusområde bör innehålla för verksamheter efter en eventuell flytt.

Utredningen ska göras i nära samverkan med Region Kronoberg, näringsidkare, fastighetsägare och verksamheter som finns i centrala Växjö. Utredningen ska vara klar och presenteras innan eventuellt investeringsbeslut i nytt akutsjukhus tas under 2022.

Läs mer om uppdraget på www.vaxjo.se

  • Du har redan röstat!

Vad händer nu?

Just nu analyserar vi, tillsammans med Växjö kommun, de synpunkter som kommit in och som sammanställs i en så kallad samrådsredogörelse. Där beskriver Växjö kommun om och i så fall hur de olika synpunkterna kommer att tas om hand och hur planen ska justeras. Under januari och februari kommer utredningar att revideras och ett nytt förslag på detaljplan kommer att arbetas fram.

Målet är att skicka ut ett nytt förslag på så kallad granskning i mitten av april 2021. Då får invånare, företag, föreningar och myndigheter en ny möjlighet att tycka till om förslaget. Efter granskningen görs de sista justeringarna innan politiska beslut. Det slutligen beslutet är beräknat att ske i november 2021.

Vidare arbete med synpunkterna

Vi ser nu, tillsammans med Växjö kommun, över inkomna synpunkter.

Nedan kan du läsa en del av de synpunkter som kommit in och planerna att arbeta vidare med synpunkterna.

Platsen i Räppe

Flera av de synpunkter som kommit in handlar om varför just Räppe valts ut som lämplig plats för det nya sjukhuset.

Valet av plats grundar sig i den förstudie och lokaliseringsutredning som togs fram under 2019/2020. I lokaliseringsutredningen analyserades sex olika platser runt om i Växjö. Utifrån kriterier såsom närhet för Kronobergarna, tillgänglighet till riksvägarna, tillgänglig yta och byggbarhet var det Räppe som visade sig vara den plats som bäst svarade upp mot kriterierna.

Lokaliseringsutredningen

Växjö centrum

En del synpunkter handlar om vad som ska hända med Växjö centrum om lasarettet flyttar. Det finns en oro att det ska påverka Växjö centrum negativt.

Växjö kommun kommer i början av 2021 att ta upp till beslut om att tillsätta en utredning som ska titta på konsekvenserna för centrumhandeln och utreda vilka möjligheter och effekter det blir för centrum om planerna förverkligas.

Trafiken

Det har även kommit in synpunkter gällande trafikbelastning och om den föreslagna nya anslutningen från Bergsnäsvägen till sjukhustomten, under riksväg 23.

Under hösten har flera nya utredningar tagits fram. De har bland annat analyserat trafikplatsens utformning, stationens placering och hur området ska försörjas med kollektivtrafik. Dessa är viktiga underlag för att kunna göra bullerutredningen för att se hur ny och gammal bebyggelse ska skyddas från för höga nivåer.

Hänsyn till kulturvärden

Hur det nya sjukhuset kan anpassas till platsen och hur det ska se ut är en fråga som kommit.

Länsstyrelsen har i sitt yttranden sagt att detaljplanen måste tydliggöra hur den är anpassad till de kulturmiljövärden som finns, bland annat avseende byggnadshöjd och byggnadsvolym. Regionen och Växjö kommun kommer tillsammans ta fram ett översiktligt gestaltningsprogram för det nya sjukhuset. Gestaltningsprogrammet kommer hantera både sjukhusbyggnaden och dess utemiljö samt park- och naturmark som finns runt Helige å.

Beslut om investering för ett nytt sjukhus beräknas tas i början av 2022. Det är först då som utredningen kan starta för hur befintlig tomt, vid Växjösjön, kan utvecklas.

  • Du har redan röstat!
Rapporten ”Administrativa arbetsplatser inom vården och dess förvaltningar” Chalmers centrum för vårdbyggnader på uppdrag av PTS. Processpil

Tre möten är genomförda med gruppen under november och december 2020. Mötena har haft följande fokus:

Möte 1: Genomgång av Rapporten Administrativa arbetsplatser inom vården och dess förvaltningar. Chalmers Centrum för Vårdbyggnader på uppdrag av PTS.

Rapporten omfattar undersökningar, forskningsöversikt, sammanfattning, slutsatser och rekommendationer. Den innehåller även förslag på faktiska utformningar av administrativa arbetsplatser i vårdmiljöer. Rapporten gavs ut 2015, men följs just nu upp av Chalmers för att se effekter av de rekommenderade förslagen.

Möte 2: Fokus på forskning om arbetsmiljöer, förändrade arbetsuppgifter, ökad stress samt vilket stöd som behövs för detta och olika kontorstypers påverkan på människan främst utifrån svenska studier och Arbetsmiljöverkets arbete 2018–2020.

Möte 3: Upplägg för den fortsatta processen diskuterades. Ambitionen är att bjuda in medarbetare i processen för att ta fram styrande principer för verksamhetens administrativa lokaler för både direkt och indirekt vård. Med hänsyn till pandemins tryck på sjukhuspersonalen beslutades att noggrant övervägda aktiviteter tas fram för att skapa inkluderande och effektiv kommunikation, för att dela den kunskap och forskning som arbetsgruppen tagit del av.

Föreslaget arbete framåt

Processen för att ta fram ett förslag till strategi för vårdens administrativa arbetsplatser och en utformning av dessa föreslås att utföras under första halvan av år 2021.

Med utgångspunkt i förväntat behov av antal och typer av arbetsplatser i det framtida sjukhuset kommer nyckelpersoner att identifieras. Det är viktigt att olika personalkategorier representeras bland dessa nyckelpersoner med vilka vi kommer att genomföra djupintervjuer.

Syftet med intervjuerna är att fånga upp organisationens förväntningar och eventuella oro inför byggandet av det nya sjukhuset.

Utifrån djupintervjuerna vaskar vi fram frågeställningar till en enkät som ett större flertal av medarbetarna får besvara.

Genom att utgå från intervjuerna undgår vi alltför generella enkätfrågor och går direkt på det som är väsentligt för verksamheten.

Med både enkät- och intervjusvar som grund tas ett skissförslag fram. Förslaget anpassas också efter sjukhusets förutsättningar gällande avgränsningar i byggnadens kvadratmeterantal och form.

När skissförslaget är på plats är det dags att starta upp verksamhetsdialoger med scenariospel för att pröva och justera framtagna förslag på de administrativa arbetsplatsernas funktion och placering. Tanken är att dessa dialoger ska hållas med alla redan etablerade workshopgrupper för att vid ett första tillfälle pröva skissförslaget. Efter justering får arbetsgrupperna träffas igen och fastställa ett förslag.

Processens sista led handlar om att presentera förslaget och dess funktioner för alla medarbetare för att på så sätt implementera nya idéer och arbetssätt. Med tanke på dagsläget föreslås detta ske i form av ett webinarium

  • Du har redan röstat!
Program för Teknisk Standard pts 2 520x292 Riktlinjer Tekniska krav typrum

Program för Teknisk Standard (PTS)

PTS fokuserar på att stödja tidigt i byggprojekten och är en hjälp att göra rätt redan från början. Med PTS säkerställer vi vårt kravställande och blir tydliga med vilken standard våra vårdlokaler ska utformas efter.
Vi begränsar risken för kostsamma ändringar i produktionskedet (byggskedet) om kravställandet i projekteringsskedet är tydligt.

I PTS, som kan liknas vid ett uppslagsverk, finns regelverk som är nationella, regionala eller sektorsgemensamma. Det vill säga det som skapar förutsättningar för att åstadkomma rätt produkt. Som till exempel att en vårdcentral blir en vårdcentral som uppfyller regionens behov och krav och att varje byggnation och renovering i våra lokaler utförs på ett sätt som är långsiktigt hållbart utifrån olika perspektiv, t ex hållbarhet.

Sedan 2004 har PTS utvecklats årligen för att idag innehålla ett stort samlat kravbibliotek. Det innehåller lösningar av teknik och miljö som ser till att myndigheters krav uppfylls samtidigt som det säkerställer att vårdens behov av ändamålsenliga lokaler tillgodoses.
I Program för Teknisk Standard finns de vanligast förekommande rumstyperna inom Sveriges hälso- och sjukvård, såsom till exempel vårdrum, operationssalar och undersökningsrum.
Utrymmen beskrivs avseende krav på funktion, inredning/utrustning och ytskikt.

PTS Forum är ett nationellt nätverk där anslutna regioner samverkar kring standarder för vårdbyggnader. Träffar anordnas för att utbyta erfarenheter, diskutera förbättringsområden och benchmarking kring olika fackområden. Här fångas också de senaste trenderna för att utveckla vårdbyggandet i Sverige.

  • Du har redan röstat!
framtidens mottagning ordmoln webb Separerade flöden prioriterat alternativ framtidens mottagning flöden webb

På grund av pandemin genomfördes endast den första workshopen på plats, resterande genomfördes via tekniska lösningar på distans.

Gruppen har utifrån referensprojekt, evidens och erfarenhetsåterföring diskuterat, utvärderat och sammanställt tankar och idéer för utformning av framtidens mottagning.

Workshop 1 (27 oktober) gick ut på att ta ett avstamp i befintlig kunskap och sätta igång processen kring framtidens mottagning.

Vid workshop 2 (10 november) gjordes en djupdykning i mottagningstyper och relevanta referensprojekt.

Workshop 3 (23 november) genomfördes helt på distans. Vi inhämtade mer kunskap genom en inspirationsföreläsning om olika mottagningslösningar.

Under workshop 4 (7 december) gick gruppen igenom tidigare ställningstaganden och frågeställningar med målet att nå konsensus i frågor om utformningen av framtidens mottagning.

De teman gruppen Framtidens mottagning berört är:

  • Orienterbarhet: Byggnaden ska stödja besökares möjlighet att enkelt hitta dit de ska och veta vart de får gå, vila och vänta.
  • Hälsotrappa: Rörelse ska uppmuntras genom att t ex trappor prioriteras med läge, bredd och gestaltning.
  • Perspektiv: Vid projekteringen av det nya sjukhuset ska ett flertal perspektiv tas i beaktande.
  • Känsla och gestaltning: Sjukhusets gestaltning ska inge lugn, hälsofrämjande och trygghet med mycket dagsljus, möjligheter att gå ut och att naturen tas in i byggnaden.
  • Integritet patienter: Utformningen ska stödja en hög nivå av integritet för patienter, men samtidigt ska patientsäkerhet prioriteras.
  • Väntrum: Väntrum i anslutning till mottagningen. Patienter ska ha möjlighet att vänta i gles möblering, utomhus, avskilt, kunna påkalla uppmärksamhet, känna sig bemötta och sedda.
  • Incheckning: Incheckning i anslutning till mottagningen, personal ska ha koll på vem som är på plats för sitt vårdmöte. Vid entréer bör informationsdisk finnas. Värdar i publika ytor för att stötta patienter.
  • Bemötande: Patienter bör bli bemötta vid huvudentrén och vid mottagningen. Bemötandet ska vara tydligt, personligt, tryggt, informativt och välkomnande.
  • Arbetssätt: Lösningar ska stödja möjligheter till nya arbetssätt, personcentrerad vård, sammanhållen mottagning, teamarbete och kunskapsutbyte mellan professioner och kliniker. Patienter ska vara medskapare i sin vård och personalen jobba teambaserat.
  • Vårdnära administration: Avskilt från ytor där patienter vistas, stödja teamarbete, fokuserat arbete, sekretess, integritet, lärande och digitala möjligheter.
  • Säkerhet personal: Tydlig zonering av olika flöden; publikt, mixat och personal. Arbetsmiljölagstiftningen är styrande för utformningen av en säker arbetsplats.
  • Hygien: Lokaler utformas med vårdhygien i beaktande; minska smittorisker, mängden personer på samma yta, lättstädad miljö, infekterade patienters möjlighet att ta del av vårdutbudet. Standardiserad desinfektion och rengöring.
  • Personalutrymmen: Genomtänkt utformning med god tillgång till dagsljus, utemiljöer och lugna platser. Miljön ska vara lugn, lättillgänglig, främja gemenskap och kunskapsutbyte samt få personalen att känna sig uppskattad och prioriterad.
  • Flödesprincip: En hög grad av separering av flöden och zoner med skarpa gränser.
  • Generalitet mottagningsrum: Generell grundutformning som går att ställa om till olika mottagningar (vissa undantag). Alla rum ska vara tillgängliga, passa olika storlekar på patienter, ge möjlighet till samtal med medföljande, ha dagsljus, stödja integritet och sekretess, digitala lösningar och hygien.
  • Rum för vård på distans: Specifika rum för vård på distans utformade med patienttrygghet i fokus, med användarvänliga och kvalitativa tekniska lösningar, bra ljudisolering, insynsskydd och pedagogiska material.
  • Du har redan röstat!
Skärmklipp av webbplatsen nyttsjukhus.se

I tidslinje kan du ta del av information och följa projektets framfart och utveckling – bakåt i tiden, nu och framåt.

I menyn längst upp till höger finns också information samlat om de olika områden som ingår i projektet som till exempel vård, service, trafik, bygg och utrustning.

“Webbplatsen ska ge besökaren en helhetsbild av detta stora komplexa projekt. Förhoppningsvis kan det skapa förståelse och engagemang för projektet. En annan viktig del är att webbplatsen ger oss bättre förutsättningar att ha dialog med invånarna”, säger Stefan Lundin, projektchef.

Med olika funktioner såsom digitala enkäter och kommentarsfunktioner får vi bättre möjligheter att lyssna in invånarnas behov. Samtidigt får besökaren möjligheter att bidra i utvecklingen.

Välkommen

  • Du har redan röstat!

Detta är frågor som projektet arbetar med att utreda just nu, med Ulla Wigberth Tholen som projektledare för vårdinnehållet.

Regionen arbetar just nu med omställningen till nära vård. Vilket bland annat innebär att hälso- och sjukvården ska förändras. Mer vård ska bedrivas i öppna och flexibla vårdformer oavsett var du befinner dig.

Omställningen till nära vård är en kulturell resa för både medarbetare och invånare. Som patient ska du känna dig trygg med att få vård när du behöver det. Du ska bli medskapare i din egen vård men det kommer också att innebära nya sätt att söka och ta del av hälso- och sjukvård.

Som medarbetar kommer du att vara en viktig del i helheten runt patienten. Våra arbetssätt kommer att förändras och det kommer att vara ett tydligare samarbete över verksamhets- och organisationsgränserna.

Man har utsett delprojektledare på varje klinik som tillsammans med övrig personal ska dokumentera nuläget, vilka samband man behöver och var man behöver placeras på det nya sjukhuset. I arbetet ingår det också att ta fram analyser över demografi och prognoser för vårdbehovet.

Pandemin har påverkat arbetet

Pandemin har inneburit förändringar, till exempel dialogen med patientföreningar och medborgare, men den har också gett nya insikter.

“Vi har en större medvetenhet om vad vi kan drabbas av. Pandemin har också gett oss mer erfarenhet bland annat inom intensivvården– även om man önskar att vi sluppit det”, menar Ulla Wigberth Tholén.

I det politiska underlaget för arbetet står att man ska prioritera en- och tvåbäddsrum.

“Som det ser ut så kommer projektkontoret att föreslå enbart enbäddsrum. Sen får vi se vad politikerna säger.”

Nya sjukhuset: Svårt att sia om framtidens vårdbehov, smp.se

  • Du har redan röstat!

“Det är ganska väntade synpunkter och inget som har tagit oss på sängen, säger Kristina Thorvaldsson som är kommunens projektledare för det nya sjukhuset

Yttrandet tar bland annat upp byggnadshöjden. Den mest kompakta delen av sjukhusbygget är tänkt att ha åtta våningar och en helikopterplatta på taket, en höjd på runt 40 meter. Det ifrågasätter länsstyrelsen som anser att ”byggnadshöjden behöver sänkas” för att minska störningarna på kulturmiljön.

“Regionen har ett pågående arbete med att försöka trycka ner byggnadshöjden. Det är i mångt och mycket en industribyggnad för vårdverksamhet så det finns en begränsning i hur mycket man kan anpassa en sådan här byggnad. Men vi ska se över alla möjligheter som finns för att tillgodose de synpunkter som länsstyrelsen har”, säger Kristina Thorvaldsson.

Länsstyrelsen bevakar:

  • Påverkan på kulturmiljön av riksintresset
  • Riksväg 23
  • Dagvatten
  • Förorenad mark
  • Översvämning
  • Buller
  • Väg med farligt gods
  • Strandskydd

Länsstyrelsen om nya sjukhuset i Räppe: ”Byggnadshöjden behöver sänkas”, smp.se

  • Du har redan röstat!
Bilder från några av de workshoppar som genomförts under projektets förstudiefas.

Workshoppen inleddes med en introduktion om nuläget och med en genomgång av kunskapsbas och inspiration till moderna vårdbyggnader.

Under eftermiddagen arbetade gruppen med två arbetsuppgifter, ”Ta med och lämna bakom” samt ”Målbild och framtida arbetssätt”. Avslutningsvis gick man igenom kommande arbete i de olika arbetsgrupperna, samt medskick kring bl a digitalisering, Nära vård och god fysisk miljö.

  • Du har redan röstat!
Bilder från några av de workshoppar som genomförts under projektets förstudiefas.

På programmet fanns ett pass om digitalisering inklusive reflektion samt en presentation från Verklighetslabbet som introducerade begreppet ”Tjänstedesign”. Det sista passet på förmiddagen ägnades åt att respektive grupp fick redovisa hur långt man kommit i sitt arbete, frågeställningar och inspiration till övriga grupper.

Workshop 1 hölls den 2 september

  • Du har redan röstat!

Inom flertalet av de verksamheter som studerats kommer kapacitetsbehovet öka. Detta kommer att kräva förändrade arbetssätt. Mest förväntas behovet att öka inom akutmottagningen (ökning med 58 procent år 2040).

En viktigt aspekt i värderingen av denna fakta är att framtidsprognoserna utgår från dagens förutsättningar. Det vill säga att vi bedriver vård på samma sätt som idag och att vi inte förändrar strukturerna i vården och våra arbetssätt.

Detta betyder självklart inte att vi ska fortsätta bedriva vård på samma sätt i framtiden. Vad analysen tydligt visar är snarare att vi måste förändra strukturer och arbetssätt för att vi ska kunna erbjuda en god sjukhusvård i framtiden. Detta kommer att vara ett viktigt underlag för vidare arbete med hur vi ska utveckla och förändra arbetssätt och flöden för att möta framtidens vårdbehov, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Roger O Nilsson.

Vägen fram handlar om att ställa om till nära vård, och det berör hela hälso- och sjukvården. Inflödet till akuten kan till exempel minskas genom att vi kan göra mer i hemmet med stöd av digitala verktyg eller på vårdcentralen.

Kompletterande utredningar av kapacitetsbehov med hänsyn till bland annat säsong och överbeläggningar kommer att tas fram och presenteras i kommande analys.

  • Du har redan röstat!
Flygbild över området i Räppe

Detaljplanen (pdf) för tomten i Räppe, där det nya sjukhuset i Växjö är tänkt att byggas, är ute på samråd. Parallellt arbetar Region Kronoberg med utvecklingen av fastighetsplanen (pdf).

Fastighetsplanen visar på vilka möjligheter samt begränsningar som tomten i Räppe ger för byggnader, trafik och försörjning och eventuella framtida tillbyggnader, förklarar projektchef Stefan Lundin. 

I planen ser man över hur och var man på bästa sätt placerar en sjukhusbyggnad men även omgivningarna och vägarna dit. Trafiklösningarna är viktiga när det gäller bil, buss, tåg, fotgängare och cykel.

I fastighetsplanen har vi bland annat sett över hur vi kan främja cyklandet till det nya sjukhuset.  Dagens sjukhusområde ligger i centrum och det är många i personalen som tar cykeln till arbetet. I planen har vi inkluderat förutsättningarna för att undvika att fler väljer att ta bilen om sjukhuset placeras längre från centrum, säger Stefan Lundin.

Under året har det genomförts ett antal utredningar inom bland annat:

  • arkeologi
  • natur- och kulturvärden
  • riksintresset Bergkvaragård
  • trafik
  • betongfabriken
  • flyget
  • översvämningar
  • buller
  • dagvatten
  • miljökonsekvens

Underlaget från utredningarna inkluderas i fastighetsplanen och ger en bra grund för att vidare planera det fortsatta arbetet med det nya akutsjukhuset i Växjö.

  • Du har redan röstat!

Tanken är att det ska vara klart i början av 2021 vem som blir entreprenör och som sedan ska vara på plats i mars.

*Generalentreprenad är en upphandlingsform (till skillnad från total- respektive utförandeentreprenad som är entreprenadformer). Upphandlingsformen generalentreprenad innebär att beställaren upphandlar en entreprenör, “Generalentreprenör”. Den upphandlade generalentreprenören kan sedan i sin tur upphandla underentreprenörer vid behov.

  • Du har redan röstat!

I planen som presenteras finns det utrymme för en vårdbyggnad på drygt 100 000 kvadratmeter i 8 våningar, det skapas en grön natur- och parkmiljö runt Helige å och förslaget innehåller även vad som krävs för att hantera beräknade trafikflöden till och från det nya akutsjukhuset.

Ligger till grund för bygglov

Detaljplanen innehåller bestämmelser om hur marken får bebyggas och vad den ska användas till. I detaljplanen prövas platsens lämplighet och hur konsekvenserna av ett nytt sjukhus ska hanteras på platsen. Detaljplanen kommer sedan ligga till grund för beslut om det bygglov som Region Kronoberg måste söka inför byggnation.

Detaljplanen är en del i det stora utvecklingsarbete som ska leda fram till ett sjukhusområde som är nära kronobergaren. Målet är att sjukhuset ska vara lättillgänglig, att lokalerna skapar förutsättningar för oss att ge bästa möjliga vård med patienten i centrum och att kronobergarna ska vara delaktiga i processen.

Vad händer sedan?

  • Efter samrådet kommer förslaget att arbetas om utifrån de synpunkter som kommit in.
  • Under våren 2021 kommer Växjö kommun att skicka ut ett nytt förslag på så kallad granskning då synpunkter återigen kan lämnas på förslaget.
  • Detaljplanen ska antas av kommunfullmäktige senast i november 2021.
  • Slutligt beslut om investering av ett nytt akutsjukhus fattas av Region Kronoberg tidigt 2022.

Mer om detaljplanen

Mer om detaljplanen hos Växjö kommun

  • Du har redan röstat!
Bilder från några av de workshoppar som genomförts under projektets förstudiefas.

Workshoppen hade ett intensivt program, där förmiddagen ägnades åt introduktion/nuläge, Nära vård och PTS samt ett grupparbete om gemensam målbild. Eftermiddagen inleddes med ett kort pass om inspiration till moderna vårdbyggnader och sedan arbetade grupperna med övergripande och prioriterade samband. Dagen avslutades med en genomgång av kommande arbete under hösten.

Workshop 2 hölls den 9 oktober

  • Du har redan röstat!
Bilder från några av de workshoppar som genomförts under projektets förstudiefas.

Efter ett kortare inledande pass om läget i projektet, ägnades förmiddagen åt Nära vård. Gruppen fick en fyllig introduktion och arbetade med frågeställningar kring vad Nära vård innebär och hur det kan implementeras i framtidens sjukhusvård.

Eftermiddagen ägnades åt tre frågeställningar:

Vilka möjligheter ser vi med ett nytt sjukhus?

Hur får vi patienterna delaktiga i planeringen?

Hur får vi verksamheten delaktig i planeringen?

Några av slutsatserna handlade om nya arbetssätt som den stora utmaningen, att våga tänka nytt, digitaliseringens möjligheter, att knyta processer över klinik- och verksamhetsgränser och att kunna bygga lokaler som är anpassade efter vårdens processer och flöden. Det framkom också en tydlig önskan om patientmedverkan.

Gruppen belyste att för att åstadkomma ovanstående behövs aktiva delprojektledare och chefer.

  • Du har redan röstat!
lokaliseringsplan-520x292

Växjö kommun genomförde i februari 2019, på uppdrag av Region Kronoberg, en översiktlig analys över lämpliga tomter för ett nytt akutsjukhus. Analysen baserades på kriterier som Region Kronoberg definierade.

Växjö kommun tog fram sex olika platser i Växjö stads närhet som helt eller delvis uppfyllde satta kriterier:

  • Södra Fylleryd
  • Nylanda verksamhetsområde
  • Räppe
  • Brände Udde
  • Väster om Bäckaslövsområdet
  • Väster om f.d. Ica-lagret

Utifrån resultatet fattades ett inriktningsbeslut i maj 2019 att fortsätta utreda alternativet med nytt sjukhus på annan plats än nuvarande CLV.

Mer om motiven till ett nytt sjukhus, kriterierna, jämförelsen mellan olika lokaliseringar och varför rekommendationen är att Räppe är mest lämpad av de olika alternativen till plats finns att läsa i Lokaliseringsutredningen.

  • Du har redan röstat!

Program och medverkande

Punkter ur programmet:

  • Om bakgrund och inriktningsbeslutet att bygga ett nytt sjukhus
  • Utveckling av staden
  • Så genomför vi projektet
  • Vårt nulägt

Medverkande:

  • Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande
  • Martin Myrskog, regiondirektör
  • Stefan Lundin, projektchef Region Kronoberg
  • Kristina Thorvaldsson, projektledare Växjö kommun
  • Moderator: Sara Norrby Wallin
  • Du har redan röstat!

Ett nationellt riktvärde för en rimlig nyttjandegrad av vård- och mottagningsrum är 40 procent. Nyttjandegraden på regionens två sjukhus är just nu 37 procent för dagvårdsrum och 23 procent för mottagningsrum. Under analysarbetet står det också klart att heldygnsvården behöver anpassas till 90 procents beläggning för att garantera patientsäkerheten.

“Jag är övertygad om att vi kan förfina vår produktions- och kapacitetsplanering ytterligare och nå det nationella riktvärdet. Det skulle innebära att vi behöver färre dagvårdsplatser och mottagningsrum, vilket i sin tur frigör värdefull yta i det nya sjukhuset för till exempel enkelrum, säger Roger O Nilsson, hälso och sjukvårdsdirektör.”

  • Du har redan röstat!
Flygbild över området i Räppe

Beslutet gäller tomten Räppe 7:3 (fotbollsplanerna) och tomten 2:1 (västra sidan – stärkelsefabriken). Vi har tidigare köpt tomten Rimfrosten (Wesselstomten).

“Vi har haft en bra dialog med Växjö kommun. Det känns bra att tomtköpet är klart och att vi nu kan fortsätta planera för framtidens sjukhus i Räppe”, säger Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande.

Tillgång till tomten beräknas till januari 2022 men arbetet med detaljplanen har redan startat tillsammans med Växjö kommun.

  • Du har redan röstat!

Projektledare för vårdens innehåll, Ulla Wigberth Tholén, håller samman delprojektledarnas arbete.

–Några kliniker har påbörjat sitt arbete men flera kliniker har ingen delprojektledare på plats ännu. Vi har som mål att dessa tjänster ska vara tillsatta i september, berättar Ulla.

Viktig länk mellan projektet och verksamheten

Delprojektledarens arbete kommer uppta olika mycket tid, beroende på klinikens storlek och komplexitet.

Delprojektledarens uppgift är att
•samverka med projektledningen och sin klinik.
•vara en viktig kommunikationslänk mellan verksamhet och projektledning.
•kartlägga nuläge och definiera förändrings- och förbättringsområden.
•bistå med kunskap till utredningar och framtida vårdinnehåll.
•vara delaktig i lämplig placering för verksamheten.
•vara delaktig i detaljplaneringen.

Den första uppgiften för delprojektledaren är att tillsammans med medarbetare på kliniken beskriva nuläge och flöden. Klinikerna ska bilda arbetsgrupper som får arbeta intensivt under resterande 2020 fram till 2022. Även efter det kommer arbetsgrupperna finnas kvar och vara betydande i flera år framöver.

–Klinikernas input är viktig för att det ska kunna bli det utvecklingsprojekt som vi önskar. Det handlar inte om att flytta nuvarande sjukhus till en annan plats. Vi behöver svara på frågor utifrån framtidens vård 2030, vad nära vård betyder för kliniken och vad av vården som kan digitaliseras, berättar Ulla.

Arbetet med vårdens innehåll sker tillsammans med en vårdkonsult som under hösten ska leverera siffror och volymer för att ge oss rätt dimensioner, t ex hur många vårdplatser som vi kommer att behöva i framtiden.

  • Du har redan röstat!
  • En så kallad skalbyggnad arbetas fram. Det handlar kortfattat om att få fram en struktur över sjukhuset anpassad till tomten.
  • Vi utreder möjligheten till ett parkeringsdäck, hur stor plats kan den ta på tomten, utbredning och höjd, för att på så sätt få fram antal möjliga p-platser. Parkeringen bör finnas i anslutning till entrén men inte vara skrymmande.
  • Teknikbyggnadernas storlek och placering på tomten utreds.
  • Ambulansstationens storlek och placering på tomten utreds.
  • Tomtanalys pågår för att se vilken yta som finns kvar efter avräkning av byggnader, vägar, säkerhetsavstånd etc.
  • Du har redan röstat!

– Det är redan många tankegångar som väckts som vi får ta hand om under resans gång, säger han.

– Om man bygger rätt så kan man göra om hela avdelningar till infektionsavdelningar. Det är sånt vi får utreda som följd av det här.

Att bygga rätt kan i sammanhanget innebära att man bygger en sluss med dubbla dörrar in till avdelningen och att ventilationssystemet anpassas i autonoma system och med rätt tryck så att man inte sprider smitta. Enbäddsrum gör det också enklare vid smittspridning.

Erfarenheter av pandemin påverkar nya sjukhuset, smp.se

  • Du har redan röstat!

Just nu utreder projektet följande punkter:

  • Omfattning av transporter till och från sjukhuset – såsom ambulanser, serviceresor och godstransporter
  • Hur man kan trafikera med olika färdmedel – cykel, bil, buss och tåg
  • Markförutsättningarna – till exempel ytprövning av vad marken tål
  • Mediaförsörjningen – el, vatten, värme, kyla och IT
  • Behovet av och möjligheter för olika servicefunktioner

“Vi har precis tagit del av Växjö kommuns översvämningsanalys som visar att det inte finns någon risk för översvämning där vi placerar själva sjukhuset” berättar Stefan Lundin.

  • Du har redan röstat!

Så här i projektets tidiga skede kändes det viktig att samlas för att dela de möjligheter och utmaningar som vi ser, och även våra förväntningar, säger Ulla Wigberth Tholén, projektledare för vårdens innehåll på det nya sjukhuset.

Ett tillfälle att tänka nytt och utveckla verksamheten – att förverkliga delar i den nära vården, förbättra logistik och flöden samt att skapa attraktiva miljöer är några av de möjligheter som lyftes. Utmaningar är exempelvis dimensionering, att hålla budget, att begränsa och hantera många viljor.

Förväntningar finns till exempel på smart teknik, att sjukhuset blir flexibelt och hållbart, att det anpassas både för patienters och medarbetares behov och att byggnaden ger goda förutsättningar för verksamhetsöverskridande samarbete.

När man bygger ett nytt sjukhus handlar det såklart mycket om ytor, flöden, utrustning och annat praktiskt som behövs för att kunna bedriva verksamhet. Men det jag framför allt tar med mig ifrån denna dag är de mjuka värden som ger upplevelsen och som också är oerhört viktiga för läkandet och trivseln, berättar Ulla Wigberth Tholén.

  • Du har redan röstat!
Porträtt av projektchef Stefan Lundin

Projektchefens uppdrag är att ha det sammanhållande ansvaret för projektet. Samt att leda projektledningskontoret bestående av resurser i form av ekonomi, uppföljning, utredning, administrativt stöd samt projektledare för respektive delprojekt.

Sjukhus är komplexa och teknikintensiva byggnader och synsättet kring hur man anpassar byggnader efter vårdens behov intresserar mig. Nu ser jag mycket fram emot att få jobba med ett sjukhusbygge på hemmaplan, säger Stefan Lundin.

  • Du har redan röstat!

Analysen omfattar all hälso- och sjukvårdsverksamhet och innehåller fakta för tidsperioden 2009 till 2018 och en prognos fram till år 2033.

Hittills har det totala antalet vårddagar minskat med 25 procent och prognosen framåt går i samma riktning. Tittar vi däremot på vilken typ av besök, så ser vi att hittills har antalet dagsjukvårdsbesök ökat med hela 53 procent och antalet besök till övrig mottagning med 24 procent. Även denna utveckling beräknas fortsätta, säger regiondirektör Martin Myrskog.

Enligt Martin Myrskog ringar kartläggningen in behovet av att hälso- och sjukvården ställer om till nära vård.

Omställningen innebär att mer sjukvård ska erbjudas utanför sjukhusen i öppna vårdformer, till exempel på vårdcentraler och i hemmiljö.

  • Du har redan röstat!

Nya hus – med gamla lösningar

Det nya hus, som var en del av alternativet till ett nytt sjukhus, skulle kopplas samman till det befintliga huset som idag rymmer akuten. Den byggnaden är uppförd under en tid med helt andra krav på hur högt det ska vara i rummen. Det hade gjort att vi behövt anpassa det nya huset efter det och landat i att vi hade fått nya 1980-talshus till 2020-talspriser. Vidare hade fler hus rivits och byggts ihop i en kedjereaktion på samma sätt.

P-platserna

Parkeringsproblematiken kring Växjö lasarett har varit ett pågående bekymmer i decennier. I planen för att vidareutveckla befintligt sjukhus hade man lyckats skapa fler parkeringsplatser i underjordiska garage. Men fastighetschefen frågade sig hur länge vi tror att MSB (myndigheten för Säkerhet och Beredskap) skulle tillåta att man kör ner med bilar i ett garage under en vårdbyggnad med samhällsviktig verksamhet i. Det finns exempel i landet där man byggt ett underjordiskt garage men som man aldrig tagit i drift av den anledningen. Det skulle dessutom vara en väldigt dyr lösning.

Bygga nytt under pågående operation

Det skulle vara besvärligt att under de kommande 30–50 åren riva, spränga, borra, gräva och bygga upp igen på ett område där kronobergarna samtidigt fick avancerad vård. Det hade lett till att vi varit tvungna att stänga verksamheter i perioder och hitta ersättningslokaler.

Ekonomin

Att bygga kostar men att riva är om inte lika dyrt så i alla fall en tung post i kalkylen. Fastighetschefen tog fram en siffra för vad ett färdigbyggt och renoverat sjukhus skulle kunna ha kostat i 50 år framåt och kände att det var klokt att fundera på vad vi skulle kunna göra för den pengen om vi inte skulle bygga ut sjukhuset.

Vändningen –därför byggs ett nytt sjukhus, smp.se

 

  • Du har redan röstat!

– När man renoverar så anpassar man verksamheten efter lokalerna och när man bygger nytt så anpassar man byggnaden efter verksamheten”, säger regionrådet Mikael Johansson (M) och kallar dagens beslut modigt.

Nu kommer regionen inom kort tillsammans med Växjö kommun se över hur regionen kan köpa aktuell tomt.

– Idag är det dags för oss att vara modiga, vi kunde fortsatt i de redan uppkörda hjulspåren och ingen hade ifrågasatt det”, säger Mikael Johansson.

Protokoll från Regionsfullmäktige 20190529

  • Du har redan röstat!
Förstudie april 2019

Under 2018 arbetades en fastighetsutvecklingsplan fram för Centrallasarettet Växjö (CLV), där fastigheternas byggnadsstatus beskrevs ur ett 30 års perspektiv.

Vid samma tidpunkt var det aktuellt att fatta beslut om L-huset, en investering beräknad till 1,2 miljarder kronor. För att kunna säkerställa rätt beslut inför framtiden fanns det skäl att värdera en fortsatt utveckling av CLV i förhållande till möjligheten att bygga ett nytt sjukhus.

Befolkningsutvecklingen

En viktig aspekt att ta hänsyn till är befolkningsutvecklingen och det framtida vårdbehovet. I Kronobergs län bor cirka 200 000 personer. Länet har haft en hög befolkningstillväxt och tillväxten förväntas fortsätta. Prognoser visar att en större andel av befolkningen kommer att befinna sig i vårdintensiv ålder framöver, vilket beror på att andelen personer 85 år och äldre ökar. Historiskt har sjukvården, tack vare den medicinska utvecklingen – med nya läkemedel och nya behandlingsalternativ, kunnat hantera ett förändrat vårdbehov. För att kunna möta framtida behov förutsätts att sjukvården fortsätter ta del av och implementerar den utvecklingen som sker.

Ekonomi

Den ekonomiska jämförelsen mellan alternativen har gjorts över tidsperioden 2019-2050. Jämförelsen visar att kostnaderna ökar oavsett alternativ jämfört med 2018 års kostnadsläge. Den totala investeringen för alternativet: CLV kvar på befintlig tomt är beräknad till 5,1 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 0,4 mdr kronor för rivning och provisoriekostnader. Den totala investeringen för alternativet: nybyggnation på ny tomt är beräknad till 4,9 miljarder kronor inklusive tomt. Sammanlagt är den beräknade kostnaden 180 mnkr lägre för alternativet: CLV kvar på befintlig tomt, men den totala investeringen är 210 mnkr större fram till år 2050.

Känslighetsanalys

I beräkningarna har även en känslighetsanalys genomförts för båda alternativen. I känslighetsanalysen har 10 000 kvm lagts till och en fördyring med 5 000 kr/kvm vid nyproduktion. Utöver det har det lagts till en fördyring för renovering i alternativet: CLV kvar på befintlig tomt.
För alternativet nybyggnation krävs en ny tomt. Underlaget beskriver ett förslag som är bedömt som mest lämpligt utifrån de kriterier som fanns inför dialogen med markägare.

För båda alternativen finns en genomförandeplan. För alternativet: CLV kvar på befintlig tomt beskrivs de olika aktiviteter som ska ske utifrån fastighetsutvecklingsplanen. För alternativet: nybyggnation på ny tomt kommer planeringsarbetet kunna startas under 2019. Det innebär att ett nytt sjukhus kan stå klart för inflyttning under slutet av år 2027.

Förstudie 20190419

  • Du har redan röstat!

Den visar teoretiska möjligheter för om- och tillbyggnation av befintliga centrallasarettet samt teoretiska möjligheter för att bygga ett nytt sjukhus i Växjö.

Därför ger Regionstyrelsens arbetsutskott regiondirektören i uppdrag att ta fram en förstudie för ett nytt sjukhus i Växjö.

  • Du har redan röstat!